Eftersom vi inte åkte till Belgien för att cykla Liège Bastogne Liège, på grund av vädret, så tänkte jag straffa mig med att cykla 30 mil i Roslagen istället. Jag fick med mig Johan och Daniel. Den förste var roligt, men den andre var ett misstag. Speciellt när han hängde på de forta hjulen efter Toni anmält sig.
- Saltluft
Bengt S har gjort en helt fantastisk Brevet på många fina vägar längs kusten. Han har dock döpt den till ”Saltluft” vilket jag MÅSTE vända mig mot som göteborgare. Det MÅSTE ju vara bräckt luft, väl?
Allt rullade på ganska bra de första milen, efter stämplingen i Furusund så sprack det av lite i Norrtälje efter några rödljus. Efter det hade vi en lite mer angenäm resa norrut till lunchen i Grisslehamn.
Efter Tonis dragjobb på Gimorakan var jag ganska krokig. En Redbull och mer vatten hjälpte lite men inte mycket. Vägen till Knutby var riktigt vacker och mina ben slutade prata med mig. De sa upp bekantskapen och ville hem helt enkelt. Någonstans här knäckte jag mig, men det var ju snart bara 6 mil hem ju!
När vi kom till Knutby sken solen och det var som om Kristi Brud log ner på oss från en balkong någonstans. Vädret var helt fantastiskt och vi hade svag, svag motvind. En yoghurt och vatten för att få igång benen sen var vi iväg igen. Glassen såg underbar ut men skallen funkade inte så bra nu.
På väg upp mot Vallentunahallen fortsatte Danne och Toni etc i samma gamla tempo uppför som tidigare, skillnaden var att det nog bara var fyra-fem av de tio i klungan som orkade hålla fart uppför.
Därav var jag inte en. Inte Ari heller. Efter jag hämtat mig och Ari surat en stund snurrade vi benen de sista 15 km in i mål. Rulltiden ramlade ner i 9.15 och totaltiden 10.45.
Väl i mål så var allt underbart igen, skämten haglade och solen sken. Jag och Johan babblade ikapp i bilen hem. Sen blev det 30-års fest till sent på natten och jag blev packad på två öl.
Good times!
Cykeltokig 