Cykelturer vi borde göra i år

När vi var ute och luftade äventyrscyklarna i lördags pratade vi lite om turer som vi borde göra. Ni vet såna där klassiker, som man pratar om länge efter och som vi verkligen ”borde” cykla?

IMG_2080.JPG

Rosen Hillbilly-ride, grusrunda ner mot Rosenhill för en fika och hem igen, snäppet mer episkt än en asfaltsrunda ner så klart. Samma med att kryssa sig ner till Lida för en fika. Bra grejer.

Retaarden från Nynäs och tillbaka till Hammarbybacken- en schysst dagstur som tar mer än vad man tror, speciellt när det blir lite backigt i Tyresta. Halvvägs hem är i Västerhaninge, men cykelmässigt är det relativt lätt fram till dess, sen går det käpprätt.

Photo 2014-04-26 15 36 36.jpg

Saltluft – 30 mil randotur upp genom det bästa av Roslagen, först fika i Furusund, sen käk i Grisslehamn. Efter den underbara Gimorakan så får man äta glass, det är sedan gammalt, sen får man skryta lite vid Ica i Knutby innan man rullar på ångorna genom Vallentuna.

Lilla varvet runt Mälaren nattetid så där läckert mitt i sommaren är ju helt fantastiskt fin, en sån där ljummen sommarnatt, när man rullar in i Stockholm tidigt på morgonen och får frukost på Söder. Mumma!

Photo 2014-04-21 11 28 29.jpg

Eller varför inte en dagstur på Sörmlandsleden, Handen – Hellas är ju en riktig klassiker, jag brukar alltid ligga och vila på en gräsmatta i Bollmora medans Johan skrattar åt mig. Någon gång har vi cyklat Lida – Hellas, 70 km Sörmlandsled inkl Paradiset var rätt mastigt men det är ju sånt som måste göras, eller hur?

Rapha 12 Hills och vi

När platserna släpptes i våras till Rapha 12 Hills så högg jag och Jonas en startplats för ett lag. Laget heter passande nog Glassigt, dels på grund av ett visst kit, dels på grund av Jonas förkärlek för glass och dels som en hyllning till Soncini Gelati och deras finfina cykelapparél.

12308512_980319928671636_8860106009547605353_n.jpg

Så på lördag smäller, det! Då har vi tagit med de bästa klätterbenen ner till Jönköping för att ta oss uppför 12 riktiga skitbackar som en del av Rapha 12 hills.

Berg Längd Genomsnitt Max
1. Muur de Skinnersdal 1,6km 7% 19%
2. Col du Baksida 2km 7% 28%
3. Alp de Norra Kleva 1.3km 16% 26%
4. Alp de Gestra 2,4km 7% 12%
5. Col du Målskog 1.2km 6% 17%
6. Muur de Ebbarp 0,6km 11% 20%
7. Klerebodammen 3km 5% 15%
8. Mont Komosse 6km 2,5% 12%
9. Sa Orrnacken 1.3km 5% 18%
10. Mont Taberg 1.2km 7% 28%
11. Muur de Georgslid 0,8 10% 26%
12. Col du Réservoir 1.6km 6,3% 11%

Upplägget är lite speciellt, det finns nämligen en kontroll på varje krön, det enda som är givet är stämplingen på krönt och vilken backe upp man måste ta. Resten är fri navigering mellan kontrollerna som en sorts brévet. Tävlar gör man i lag om två så det verkar vara gott om starka lag när man kikar på anmälda på Facebook.

Ska bli galet kul att cykla nere i Jönköping så här i förskott, väl där nere kommer jag nog förbanna mitt val… 😉

 

30 mil bräckt luft – Täby Brevet

Saltluft

Eftersom vi inte åkte till Belgien för att cykla Liège Bastogne Liège, på grund av vädret, så tänkte jag straffa mig med att cykla 30 mil i Roslagen istället. Jag fick med mig Johan och Daniel. Den förste var roligt, men den andre var ett misstag. Speciellt när han hängde på de forta hjulen efter Toni anmält sig.

Saltluft

Saltluft

Bengt S har gjort en helt fantastisk Brevet på många fina vägar längs kusten. Han har dock döpt den till ”Saltluft” vilket jag MÅSTE vända mig mot som göteborgare. Det MÅSTE ju vara bräckt luft, väl?

Gissa om jag blir glad av att få sträcka på benen och mat!
Gissa om jag blir glad av att få sträcka på benen och mat!

Allt rullade på ganska bra de första milen, efter stämplingen i Furusund så sprack det av lite i Norrtälje efter några rödljus. Efter det hade vi en lite mer angenäm resa norrut till lunchen i Grisslehamn.

Johan trodde det var Kåtast i Knutby som gällde, men vi var i Gimo.

Efter Tonis dragjobb på Gimorakan var jag ganska krokig. En Redbull och mer vatten hjälpte lite men inte mycket. Vägen till Knutby var riktigt vacker och mina ben slutade prata med mig. De sa upp bekantskapen och ville hem helt enkelt. Någonstans här knäckte jag mig, men det var ju snart bara 6 mil hem ju!

NU! SUPERMEGALIVE! KÅTAST I KNUTBY! #rapha

När vi kom till Knutby sken solen och det var som om Kristi Brud log ner på oss från en balkong någonstans. Vädret var helt fantastiskt och vi hade svag, svag motvind. En yoghurt och vatten för att få igång benen sen var vi iväg igen. Glassen såg underbar ut men skallen funkade inte så bra nu.

Så här glad blir man när man gått i mål efter 30 mil.
Så här glad blir man när man gått i mål efter 30 mil.

På väg upp mot Vallentunahallen fortsatte Danne och Toni etc i samma gamla tempo uppför som tidigare, skillnaden var att det nog bara var fyra-fem av de tio i klungan som orkade hålla fart uppför.

Därav var jag inte en. Inte Ari heller. Efter jag hämtat mig och Ari surat en stund snurrade vi benen de sista 15 km in i mål. Rulltiden ramlade ner i 9.15 och totaltiden 10.45.

Någon har läst Joe Friel, stå inte när du kan sitta etc.

Väl i mål så var allt underbart igen, skämten haglade och solen sken. Jag och Johan babblade ikapp i bilen hem. Sen blev det 30-års fest till sent på natten och jag blev packad på två öl.

Good times!

Skolverket ambulerade pÃ¥ Södertörn idag

Dagens Södertörnsvapen

Ja, jävlar. Vad ska man säga?

Körde årets sista 20-milare i brevetserien idag och det blev visst gasen i botten direkt kl 9 när klungan styrde mot Torö som var första stämpling. Jag bet i styrlindan som en frustande tjur och tryckte på allt vad tygen höll. Och de gjorde de ju inte, jag bonkade vid Säby Gård och det blev en lucka i en uppförsbacke. Stizze och Johan föll tillbaka ner och agerade moraliskt stöd ner till Torö där vi i princip löste av den snabba klungan från Snäckan som bestämde tempot.

Efter Torö var jag en liten man som inte gillade backar, pulsen skenade och jag fick inte ordning på någonting. Men efter en färjetur och mängder med vatten och sötsaker verkade benen räta på sig lite. Vi mötte upp med bla Rippa och Staine vid färjan och vi blev sex pers som slog följe fram till matstoppet i Vagnshärad.

Nästa stopp på kartan var Gnesta och dit gick det ganska fort, jag tyckte det var relativt lättcyklat. Väl i Gnesta träffade vi starka Snäckan-cyklister som tog fram rottingen för att skola oss cykelslynglar ordentligt. 38km/h i förningar, ryckigt som jävelen och backspurtar stog på dagordningen så det var än en gång bara att sätta tänderna i styret.

När vi rullade förbi Scania i Södertälje så släppte Johan och Staine för andra gången och eftersom Johan varit så nice mot mig tänkte jag att jag skulle återgälda tjänsten genom att försöka dra lite eftersom han börjat krampa.

Snäckan-klungan + Stizze seglade vidare mot Tumba i en jävla fart och frågan är väl hur länge jag orkat haka på dom ytterligare?

Trötta och nöjda gled vi till sist in på Statoil i Tumba för sista stämplingen, lite cykelsnack och inväntan av dagens vackraste kvinna, Mirja som satte sig i bilen för att hämta tre trötta cyklister. Eller en iallafall, för jag var helt fakking färdig.

Cannondalen fortsatte att leverera helt utan anmärkning. Fick lite stick i vänsterhanden som vanligt, även efter BG-fit men jag börjar misstänka att det har mer med rörlighet och core-träning att göra. Kändes skönt att sitta högt sÃ¥ att man kunde döna pÃ¥ och att benen kändes hyffsade. Vänster knä känns fortfarande lite svagt i jämförelse med resten av benet och det blir lite trött efter en dag pÃ¥ cykeln. Hoppas att jag kan spela tennis imorgon bara som planerat… 😀