Mysdistans

Idag blev det några timmar ute, det var rätt härligt ändå, trots att det är rätt kallt och jag egentligen inte vill cykla ute i kylan. Med lobstervantar och gött sällskap från flera bästkustare och några andra så gick tiden rätt fort.


Först tänkte jag att detta skulle ta FÖR EVIGT, hade 50 min på klockan och jag tyckte vi hade varit ute hur länge som helst. Sen snurrade det bara på, Oscar vände i Vissvass och vi vevade vidare ut till Dalarövägen där några tappra galler fortsatte ner mot Årsta Havsbad medans jag, Ivar och Björn vände mot stan igen.

Daniel tog med sovsäck 😉

Blev skönt väggad på vägen hem, det gick inte så fort när jag väl blev ensam i Älta… Så en omgång pannkakor med spenatfyllning på Le Mond med fam Andersson rätade upp skeppet igen.

Dagens åk, utan kompislapp så jag skulle inte ligga långt fram…

Nu blir det lite fosterställning och CX från Luxemburg på tuben innan jag tar tag i mitt liv igen.

Snurre utan sprätt

Var ute en vända runt fruns hemtrakter, riktigt mysigt att ha fina vägar utanför knuten. Lite som där jag kommer från. 

Tydligen ska man vara ninja

Loggade nästan två timmar på juldagens morgon, mest för att hålla igång lite. Kallt satan om fötterna med sommarskor, yllestrumpor och överdrag, får ta något mer nästa gång. 

Väddö kanal, vändningen

Hade hoppats på att göra ett försök på Raphas Festive 500, nu när jag räknar efter så går det inte ihop utan jag tar dagarna som de kommer. Riktigt skönt! Imorgon blir det nog lite mer cykling… 

Griekencross – Julcross #1

Idag var det samling vid fotbollsgolfbanan i närheten av Hellasgården. Jag rullade upp i snöyran och en vind som kändes som att den snurrade runt mig.

Väl framme var det bara att justera klädseln, sen körde vi ett testvarv och startskottet gick. När jag kom ut på grusvägen så fick jag markkänning direkt i framhjulet, verkar som att jag antingen justerat trycket lite väl entusiastiskt eller haft lite pys runt ventilen så jag vände och fick hjälp med att lägga i några pumptag vid starten.

Sen var det bara att jaga, gick väl sådär men jag försökte. Det svåraste var avhoppen som innebar att skorna gick igen fullständigt med löv och kramsnö, vi fick sparka i skorna i pedalerna ett par-tre gånger varje varv.

2016-11-27 12.24.53.jpg
Snögubbe på väg hem…

Har fått tummen ur och köpt ett nytt hus till GoPron efter att det gick sönder i kraschen på Velothon. Klippte ihop någon minut med trams, håll till godo!

Höstrusta MTBn?

I vår och sommar har jag tuffat runt utan sänkstolpe och med lite snabbare Racing Ralph på min Camber. Den blir lite peppigare och lättare med snabbare däck, inbillar jag mig.

2016-08-01 07.38.42.jpg

Tänkte skruva tillbaka sänkstolpen och kränga på Magic Mary/Nobby Nic som gick hela vinterhalvåret. Eller ja, hela och hela, de få turer jag kom ut på MTBn då.

Blir bra, för då blir det lite roligare utför när det går att komma bak ordentligt och sen kan man gå ner i tryck med stabilare däck så greppet blir så där gött!

Vafalls tänker ni nu, MTB mitt i CX-säsongen?! Ja, alltså man måste ju peppa lite på alla cyklarna nu när det börjar bli mörkt. Så att piffa till Cambern så den går genom vintern om det håller sig hyffsat känns som en fin plan när jag får en timme över.

Prao som proffspendlare

Eftersom helgen bjöd på fika och längdskidåkning så blev planen att ta en omväg efter jobbet på måndagen.

Efter lite fundering så tänkte jag ta en sväng ut på Ekerö och hem via jobbet för att få tag i min ryggsäck. Sen ville en av redaktörerna på succe-sajten Cykelwebben med så det blev ett raskt omplanerande och en sväng runt Drevviken, baklänges, dels för att skoja till det och dels för att Ivar kunde kliva av hemma i Älta.

Lite sent sladdade jag in framför porten och släppte av min ryggsäck, sen bar det av söderut för en mysig snackrunda. På väg över Skanstullsbron så fick vi rygg på en proffsig pendlare som körde skiten ur oss fram till Skogskyrkogården längs Nynäshamnsvägen. Det visade sig vara långdistansaren Toni som varvade upp turbodieseln för lite vilopendling hem efter jobbet.

Där fick jag skäll för min obefintliga kompislapp och blev relegerad till längst bak i vår trio. Sen var det som att ligga på rulle bakom mopeder när Ivar och Toni växeldrog ner till Trångsund.

När Toni tog en vänster i Trånkan blev tempot som av en slump mer beskedligt hela vägen till Älta, när jag släppt av Ivar så var det bara att slötrampa på hemåt för att behålla lite värme i den råkalla kvällen.

2016-01-25 18.24.23.jpg
Nästa gång får vi försöka fånga snabb-Toni på bild också…

Det kändes grymt proffsigt att pendla så här, själv är jag ju en slashas som har max 5 km till jobbet så det blir ju ganska sällan att cykeln går till och från jobbet. Tack till Ivar och Toni som förgyllde en blek januarimåndag genom att visa hur det kan vara att få en lite längre och proffsigare pendling!

Le Pele-kallt

Idag var det ju Peloton och jag hade hållt lite koll på prognosen, det skulle bli mildare enligt YR. La fram kläder för typ -5 och fick en chock när termometern visade -13. Bullade upp med Mer Kläder (TM) och vevade iväg mot Urban Deli. Redan på väg under Londonviadukten sved det rejält i kinderna.

Vi stack iväg och genast var jag tvungen att släppa lucka till Jonas, Rasmus och Damian. Kom sedan ikapp Damian och vi växeldrog till Erstaviksvägen där jag gick ifrån och sen var det ensamåka resten.

Rasmus filmade så långt batteriet räckte, det är min läckra bak som exponeras tills jag inte orkar köra fullt upp första backen…

Jävlarrrrrrrr vad kallt det var ett tag där, tårna försvann och tre fingrar på varje hand slutade funka längs Erstaviksvägen. Väl tillbaka till Ältavägen så var det bara att trampa på så jag kom till Le Mond så fort jag bara orkade, för att hålla värmen!

Väl utanför Le Mond var man som en snögubbe med all rimfrost i skägget… Nu fram på kvällen är jag behagligt trött, lite som en dag på fjället.

wp-1453281033456.jpg
Cykeln skötte sig bra, trots dubbdäck

 

 

Erfarenheter av Top Contact II

Jag hade tänkt skriva något surt som suddgummi, mountainbikedäck, episkt, trögt och glacial hastighet.

Sen på senvintern pumpade jag däcken och gick från strax över 1 bar till 4 bar i däcken inför efterföljande Le Peloton. Så nu har jag egentligen inte så mycket ont att skriva om däcken. Jo, förresten, jag har vurpat med dom två gånger. Båda gångerna när jag kommit ut på nysnö med blankis under. Vid de tillfällena hade varken jag eller däcken en chans.

Lameller, lameller, lameller!
Lameller, lameller, lameller!

Vad var det då jag köpte? Jo jag skaffade Continental TopContact II till min vintercykel. Det är ett friktionsdäck från Tyskland som skall rulla lättare än dubbdäck men nästan ha samma vintergrepp. Till min CX har jag sedan tidigare Schwalbe Marathon Winter som rullat några vintrar. Tanken var att alltså att offra väldigt lite för att få i princip dubbdäcksprestanda till en lättare vikt och ett lägre rullmotstånd.

Så här långt har däcken gått ett antal distanspass, från nån timme till fyra timmar i slask och annat skit. Det enda jag har att säga något illa om dom är att jag faktiskt vurpade två gånger med dom. Båda gångerna jag åkte på arschlet så var det på blankis som hade fått sig ett par cm nysnö på sig. Jag är osäker på hur ett rent dubbdäck hade betett sig. Mitt sällskap hade 600+ dubb totalt och stod inte på näsan så visst är det skillnad när man har wolframspets som biter i underlaget. Å andra sidan så rullar TopContact betydligt lättare.

Jag är riktigt nöjd och kommer att cykla med dessa kommande vinter också!

Planering av långpass i vinterklimat

Det ska inte vara lätt att vintercykla. På något sätt känns det lite skönt att vara fullständig novis på något igen.

Var ute i lördags och blev lite bedrövad över hur alla verkade blivit tagna på sängen här i Stockholm för att det kommit snö. Speciellt dom som körde plogbilarna verkade ha haft svårt att komma upp på morgonen.

En extra känga är väl på sin plats att ge vårt kära Trafikverk som verkar ha värk när det kommer till att värka fram en bra plan för att röja snö för cyklister.

Det verkar trots allt finnas lite infra kring det här med vinter och cykling i Stockholm. Krister Isaksson har ställt samman en karta över de stråk där staden har amibitionen att sopsalta cykelbanan.

Sen var det ju det här med kläder men framför allt skärmar. När vi var ute så funkade de två första timmarna hyfsat. Sen hade snön töat till slask och jag saknade verkligen mina skärmar som jag hade i källaren. Jävlar vad kallt allt blev. Det bästa var nästan när det rann ner i skorna och frös.

Till helgen vankas mer distans, då sitter skärmarna på!

Thank you for your order

Klickade just hem nya hjul till min pendlare. De jag hade på blev sålda med den förra crossen och nu när jag kör Le Peloton med den nya så gillar jag att ha kanttrådshjulen på den.

Det blev ett par Mavic Crossone med QR fram och bak till den gamla Konan. Priset var inget att orda om och jag fick även kompletterat med nya dubbfria vinterdäck som det ska bli intressant att provköra i vinter.

Skitvurpan i lördags som betydde en skrotad bakväxel betydde också att jag fick plocka ner en ny X9 Typ2 i korgen innan allt var klart.

På det hela taget tror jag att det blir utmärkt, ska bli gött att få igång pendlaren igen!

Återkommer om det blir några bekymmer men om jag får rätt med tanke på Mavics grejer så är det gediget och tungt, men hållbart. Hade ett par Ksyrium Elite på min Cannondale förut och de hjulen höll för ALLT.

Upplyst var det här

När jag kör cyclocross – eller gravelbike för den delen – så brukar jag köra med en MagicShine MJ-872 köpt på XXL. Den har ganska bra ljus och har funkat bra i över ett år, men den börjar bli lite trött i batteriet. Eller har nog alltid haft ett lite underdimensionerat batteri. Enligt XXL verkar det råda lite oklarheter om den verkligen har 4400 mah eller 6600 mah kapacitet i batteriet.

Det jag vet är att den OMÖJLIGEN kan ha 6600 mah, för den klarar väl 35-40 min på full effekt. När vi kör Peloton är det svårt att kräma ur 90 min på lägsta eller näst lägsta läget.

I Tyskland kan man ju köpa allt, även batterier till MagicShine-lampor (eller heter de MagikSchine där?). Så jag klickade hem ett 6200 mah Panasonic-batteri som skulle väga i krokarna 290 gram. Steget upp från mitt nuvarande men inte fullt ut till det stora 9000+ mah batteriet. Det stora vägde nästan ett halvkilo så jag ryggade lite där.

Tyskarna var föredömligt snabba så nu har jag snart paket tror jag, återkommer!