Skeppsholmsloppet idag

Ikväll är det då dags för Skeppsholmsloppet som avslutar Stockholms Cykelförbunds landsvägscup. Det är idag som bucklor och bulor delas ut, tröjor blir premanenta och alla festar till det.

Ryktesvägen sägs att Ryska Posten bjuder på gofika och alla ska komma för att ha jätteroligt!

ShKurva

 

Anmälde mig igår, det kommer säkert att göra precis så ont som jag tror att det kommer att göra men vad gör det? Har inga andra ambitioner än att försöka köra mig trött, ska bli jättekul!

Efteranmälan är öppen för en ynka femtiolapp och chips kostar en selma så det är bara att komma och åka benen av sig!

(bild stulen från Happyride)

Finnmarksturen i helgen

Ja, då var det gjort! Åkte till Finnmarken för att köra årets första mountainbikelopp, det var vansinnigt roligt. En av de bästa sakerna med hela helgen var att en av mina största supporters, farsan, var med upp och det blev en gubbhelg (grabbhelg känns lite krystat)…

Far som ville ut och få lite ledigt åkte upp redan på fredagen från västkusten, det hjälper ju att vara pensionsmässig med ledigheten också så klart. Sen anslöt jag på lördag efter lunch och just när jag skulle känna lite på benen så kom världens skur. Jag pratar givetvis syndaflodsvarning. Skönt att få börja lördagen med sanering av cykel och skor och allt.

Söndagen grydde med lätta molnslöjor över Ludvika och kvicksilvret steg. En rätt tidig frukost och iordningställande av grejerna gjorde att jag kunde rulla ner till starten och vara där en timme innan.

Plötsligt ljöd startskottet och starten går som ett ryck. Det känns som skit, benen skriker och det piper i lungorna. I Hammarbacken kan jag försöka ta en bra takt uppför och hittar till slut något slags slut.

DSC_0077.jpg
Uppför Hammarbacken (Foto Eva)

När jag kommit nerför den långa grusvägen bakom backen ser jag att klockan inte räknar upp, startar den då istället så jag tappade några minuters loggning. Inte hela världen.

Dagen är varm, det är vackert och torrare än jag trodde i skogen efter lördagens skyfall. Tiden går fortare än jag först föreställt mig och kilometrarna tickar upp i ganska rask takt. Kunde faktiskt inte bli bättre förutsättningar!

DSC_0270.jpg
Fortfarande rätt stark vid langning i Brunnsvik (Foto Eva)

Pappa stod vid Hammarbacken på vägen tillbaka och jag fick en ny flaska, sen bar det av igen. Såg att jag hade ett gäng som kom bakifrån så jag väntade in dom lite. Uppför Högberget kände jag mig fortsatt stark så jag kom rätt lätt ikapp de som jag sällskapat med innan jag stannade för langning.

Efter det så dör benen. De blir som såna telefonstolpar som tillverkas där vid Lyviken i Ludvika. Inkl kuprinol och extra allt. De stumnar så fort jag försöker köra på lite. F*n vad förvånad jag blev!

Är på gränsen att kliva av då men kan bita mig kvar i den klungan jag sladdat med i större delen av loppet. Ända fram tills det blir stigar och brötigt, sen långa uppförslut, då dör benen igen och igen. När jag ställer mig upp skvallrar krampkänningar i knäna att benen börjar mycket riktigt ta riktigt slut. Snurrar på lättaste växeln uppför Leos backe i Hagge och försöker se ut som att det är ok. Måste varit bra kokt förra året också för då gick det en hel minut långsammare uppför just den backen. Ser jag på Strava så hade jag 25,1 km/h i snitt fram till efter Högberget och 21,8 efter så ”något” hände ju. 😀

Rullar lättad i mål, 11 minuter bättre än förra året vilket gav en 22a plats så här på mitt sista år i H30. Det märktes att jag inte kört så mycket MTB i år och speciellt inte på den intensiteten som behövs för att känna sig stark i alla 68 km, eller är det en utopi…?

Det var också roligt att träffa Andreas och Yvonne bakom The Summit MTB som råkade bo på samma hotell. Nästa tävlingsutflykt i spenaten blir nog Västgötaloppet, det ska vara rätt otekniskt och lika backigt säger dom, så då får man väl trycka på lite mer för att orka ligga med långloppsraketerna.

Strava: https://www.strava.com/activities/667583977

Ikväll blir det Bornsjön runt

Ja, trots allt. Jag gör ett försök i alla fall. Otroligt seg i kroppen så det kommer nog att göra ont hela vägen runt, får se hur många watt jag kan kräma ur mina stackars ben. De har ju slutat att småkrampa nu i alla fall vilket får ses som en framgång!

Har fått ovärderliga tips av mina BFF:er BEORN och The Fast Lane. Se bara hur snabb Ivar är:

https://www.instagram.com/p/3vtO6BuYUD/

Ivar kan ju inte vara med och försvara sin tredjeplats så som BFF kan jag ju i alla fall medverka tillsammans med BEORN.

En pallplats med det sällskapet är ju sjukt imponerande, själv hoppas jag inte på succé utan genomförande. Det kommer att vara gott nog för denna veckan!

Lidandet på cyclocross

Idag åkte jag och Johanovic till Lida för att köra sånt där populärt gravelrejs. Startade ju där för två år sedan och förra året så hade jag en ursäkt (TM) säkert.

Så under tiden resten av Skodalaget körde teknikträning så fick jag tukta formen så den var mindre päronformad.

 

Vi var som vanligt löjligt pepp! Hade ju laddat med rödbetshots för den sjukt grymma placeboeffekten och sen hade jag en PLAN för energin under loppet. Allt annat skulle lösa sig. Imponerade på Johan med hur sjukt proffsigt det såg ut med sportdryck på en stubbe i ”langningszonen”.

Starten gick och där satt jag på cykeln, försökte kryssa bäst det gick i början för att komma  upp högre i fältet innan det sprack av. Längst fram satt Damian och körde på rätt hårt så det var bara att försöka hänga med.

Lida CX-fejsbooksida finns det några filmsnuttar när vi rullar förbi, jag tyckte det gick galet fort men det ser ju ut att vara en söndagsrunda typ.

2016-05-22 12.46.29.jpg
Cyklar man så fikar man.

Efter ett tag fick vi släppa Damian och en Magnus, sen var vi fyra innan en äldre herre punkade, så var vi bara tre.

Jag gick på rött stora delar av loppet men försökte dra mitt strå till stacken men när Peter R gjorde en pytteliten fartökning i en uppförsbacke så var jag rökt och fick släppa de andra två. Lite väggad blev det 15 km soloåkning med blicken över axeln för att se så jag inte blev ikappåkt av någon innan jag kunde rulla över mållinjen som god femma och motta ett par kortfingrade handskar som pris. Succé!

2016-05-22 13.43.31.jpg
Mitt namn, så högt?!

Min högsta placering EVER så jag försöker att tuppa mig lite, ni får ha överseende med mig. 😉

Strava:
https://www.strava.com/activities/584067145

Arlanda GP – check!

GP-loppet på Arlanda Test Track har jag aldrig cyklat, egentligen är väl Fiskartorpet det lopp jag brytt mig om att köra i Stockholms landsvägscup. Men ändå!

Allt såg så bra ut, strålande solsken och värmebölja när jag mötte upp med Viktor och Björn i Sjöstan.

När vi kom till testbanan var C-klass, juniorer och damerna ute på banan och tävlade. Vi i Herrar B skulle starta sist som största klass efter snabba Herrar A. Plötsligt blåste det upp och kvicksilvret sjönk 15 grader på några minuter. Björn deklarerade att banan blir såphal om det kommer regn på den så då skulle han ställa in. Jag och Viktor nickade instämmande och i kylan hade jag lite svårt att tagga till.

Letade fram väst och armvärmare i väskan för att försöka hålla värmen lite under uppvärmningen sen rullade jag ner och tog några kort på A-klassen som var riktigt många och körde riktigt fort.

 

image
Rille rullar genom kurvan

 

Banan såg knixig och trixig ut, uppenbart att det var lätt att få i en pedal i en sväng och med 60+ anmälda skulle det bli ganska trångt runt banan. Egentligen hade jag ingen direkt taktik, eftersom det var första gången var nog fokus mer på att ta mig runt, överleva och se vad som hände.

image
CRT drar med Valhall på rulle

Nämnde jag att när det blåste upp så blev det DÖDS-motvind på upploppet som kom efter en chikan, spännande att försöka hålla fart där!

Masterstarten gick bakom en MC som släppte iväg oss en bit in på varvet och sen var det fullt ös! Jag sköt upp pulsen i taket direkt och sen ville den inte gå ner. Det var ett jäkla täppande, gnabbande positionerande varje varv och varje gång vi gick genom kurvorna lärde jag mig lite bättre hela tiden att inte bränna krut ur svängarna men det gick åt en hel del krut… Läste Ingrids RR från loppet och kände igen mig, när vi cyklat tre varv kunde jag tänka mig att kliva av, då var jag nöjd, benen sa nej tack till mer pisk och det skulle vara fint med en bulle. Tror du jag klev av?

Capture.PNG
Igång, igång, igång, igång!

I mål som 31:a, var helt tom på upploppet vilket var lite synd, det positiva var att jag hittade en ny maxpuls under loppet, 178 BPM, yay! Hade alltså inget att bjuda tillbaka med när starke Markus spurtade om på upploppet, bra kört! Allt som allt var det ett kul lopp och oj så jobbigt. Nästa gång så känner jag till banan och tänkte nog göra lite bättre ifrån mig.

 

 

Dags för Arlanda Test Track ikväll!

Kväll är det då dags för andra deltävlingen i Stockholms Landsvägscup! Tävlingen går på Arlandas Test Track och är en varvbana på 2,2 km. Det ser ut att bli en enda lång mjölksyrafest på start- och målrakan, sen några svängar där man förhoppningsvis kan hämta andan.

995688_534096393314595_1059014975_n.jpg
Foto: SMACK

Har aldrig cyklat på denna banan så det ska bli lite spännande, får lyssna noga på vad rävarna i Valhall har att säga om det och försöka följa deras råd.

Ses vi där?

Fiskartorpets GP – check!

Ja, då var årets första tävling avklarad. Var faktiskt rätt nervös och lite osäker på hur benen skulle kännas och när jag rullar ut nyper det i benen från måndagens cykling före frukost eller var det bara latmasken? Ändå värre känns det i benen när jag trycker på upp mot Fiskartorpets skidbacke. Hjälp.

Skit i det, bara att sluta nojja efter stressen efter jobbet när jag upptäckte att bakdäcket var platt på högprofilarna så  jag fick cykla förbi förrådet i Björkhagen och byta hjul. Pendlarhjul på GP, proffsigt Magnus! 😀

Skönt chit-chat med Johan och Jonas på vägen ut, väl ute var C-klass och damklass ute på banan och det såg förbaskat fint ut. Roligt med en större damklass i år och roligt att det var så många där totalt. I herrarnas B-klass var det över 60 anmälda och 50 som startade med ett ryck.

2016-05-03.jpg
Maffiga hårdrockare. Eller något. ❤ (Foto: Johan A)

Jag visste som sagt inte vart det skulle ta vägen, benen kändes som bajs i början innan de kommit ikapp. Sen gick det lite ryckigt, många utbrytningar och formeringar innan en ensam från Valhall stack i fem (!!) varv. Jag hade inte orkat ligga i utbrytning i ett varv ens. Under utbrytningen blev det lite broms så då kunde jag få lite vila och då förbannade jag mig för att jag inte hade vatten med mig, trodde inte jag skulle hinna dricka. När jag kom i mål så rullade jag ner och började leta efter mina vattenflaskor. Den ena satt i flaskstället. Heh.

Över lag verkar som att många herrar skött sin vinterträning för i år gick det i 40 blankt i B-klass, förra året tror jag vi snittade ca 38 tror jag och det räckte till en plats bland de 25 första.

2016-05-032016-05-03 (1)2016-05-03 (2)

Björn hittade oss på film, jag, Viktor, Johan is sin episka tempodräkt från Älvsjö BMX och Björn själv säkert i klungan.

Johan, som övergått till att bli en rejäl BMX-stjärna, stred sig till en målgång med klungan vilket visar hur jäkla snabb man blir på banan i Älvsjö. BFF-Björn hamnade oturligt bakom en krasch efter startrakan där den blir lite stökig med sand, tjälskott och hål i asfalten. Luckan fram till resten av klungan blev för stor så han kunde inte täppa. Segt men han gjorde en fantastisk spurt för att inte bli varvad på sista varvet. Chapeau x 2!

Stort tack till alla som slet med att organisera gårdagens propagandacykling, det var ett alldeles fantastiskt arrangemang med alla möjliga klasser, från barn till gubbar och gummor som oss! Härligt, mer sånt!

Watten då? Snittade 299 W med 333 W NP och 12 minuter över 480 W, så det var ganska körigt. Sammanlagt låg jag 25 av 47 min på rött. 😀 Inte konstigt att jag har varit lite sur i benen både när jag och Ivar tog en snackig omväg hem igår eller idag på morgonens MTB-runda.

Strava:
https://www.strava.com/activities/564209876

 

 

Ni har väl inte missat att Cape Epic går nu?

I skrivande stund pågår andra etappen i det häftiga etapploppet Cape Epic som går i Sydafrika. Calle Friberg är nere och kör tillsammans med en lagkompisen i laget Contego Swift Carbon. De rullade in på en 12e plats och ligger nu på en 11e plats totalt.

Sen till dom stora nyheterna, Jennie Stenerhag och hennes lagkamrat Robyn de Groot i laget Team Ascendis Health leder damklassen med 39 sekunder efter att ha kommit om förra årets segrare på slutet av etapp 1. Detta betydde att de behöll ledartröjorna från prologen som de också vann i tävlingens inledning.

Jennie som bor halva året nere i Sydafrika verkar vara stark, hon vann först tredagarsloppet Tankwa Trek och sen veckan före Cape Epic vann hon The MTB Challange (MTB Argus).

Lite läsning och intervjuer finns här för de som vill läsa mer.

Se sammandraget från dag ett här:

Cape Epics youtubekanal hittar du också fler videos.

 

Skymningshelg i Eksjö

Då var näst sista helgen avklarad i Swecup, Eksjö bjöd på en fin bana med några mer tekniska passager och gott om sträckor för åkstarka cyclocrossare.

2015-11-14.jpg
Grabbarna grus i crossbussen!

I helgen var jag varken teknisk eller åkstark, men vi hade ganska roligt ändå. Jag, Viktor och Birjer satte oss i minibussen och truckade söderut.

Herren välsignade oss och solen sken på vår resa i söderled!
Herren välsignade oss och solen sken på vår resa i söderled!

För att låtsas vara stark limmade jag på Limus på Miche-hjulen och mekade större delen av veckan så att sambon (<3) var lite trött på cykelfokuset. Cykel, extra hjul, ett par hjul som skulle till Göteborg och resten av all packning så ser man ut som en vagabond.

Kunde inte skylla på materialet.
Kunde inte skylla på materialet.

Väl i Eksjö var det lite blåsigt, en tre-fem grader varmt och ibland duggade det lite. Riktigt crossigt alltså! Vi startade sist båda dagarna så vi såg slutet på damernas lopp när vi kom fram och lite av herrarnas elitlopp. Vår start gick kl 14.40 och mot slutet var det lite skummare ljus, inte ocyklingsbart på något sätt men det märktes tydligt att solen var på väg ner.

Passade på att filma lite, dels Herrelits start. Snabba grabbar!

Sen filmade jag från styret och la upp första varvet på lördagens A-klass.

Lördagens lopp präglades av ben som protesterade i 30 minuter, sen protesterade lungorna i de sista 20 minuterna. På söndagen så kändes benen bättre men jag var fortfarande relativt orkeslös så det gick ungefär lika dåligt. Det som funkade fint var allt annat, inga mekaniska trubbel mer än lite bös i kassetten på lördagen. Mina Challenge Limus från Ekerö funkade fint på lördagen då det var lite halare och det fanns ett par kurvor där jag fick skönt tvåhjulssläpp några gånger. På söndagen var det lite torrare och på Viktors uppmaning bytte jag till hjulen med Baby Limus. Det blev toppen, behövde definitivt inte mer grepp och söndagens bana var nog faktiskt lite roligare.

12241644_989193614471487_7269071336653109538_n.jpg
Tunga ben även på söndagen (Foto: Hans Persson)

Eventuellt blev detta årets sista cyclocrosstävling då jag åker på begravning på sista cuphelgen. Ganska skönt att ha genomfört så många det bara gick och att både kropp och material höll ihop hela vägen!

Som start på lågsäsong (??) blev det ett benpass och starten på veckan blir lugn, sen blir det tre-fyra riktigt hårda pass mot slutet. Ska bli gött!

Strava:
https://www.strava.com/activities/432550115 – Lördagens A-klass
https://www.strava.com/activities/433254289 – Söndagens A-klass

 

 

 

Mot CX-helg, sakta men säkert

Nu hoppas jag, peppar peppar, att förkylningen klingat av. Fick tre bra pass nu i början på veckan, återstår att rulla lätt imorgon och sen plocka iordning allt inför lördag och söndag.

Som tur är, går tävlingarna i Uppsala och Västerås vilket gör att vi kan åka dit över dagen, inga övernattningar är skönt. Egentligen bara deltävlingarna i Eksjökvar som medför en eller två nätter borta, resten går på bekvämt avstånd från hemmet.

Min anmälan i A-klass kvarstår, får väl se hur det blir. Motståndet kommer att bli hårdare, hoppas jag kan möta det på ett bra sätt. Vissa har klassat ner sig sedan Göteborg och jag har i ärlighetens namn inte ens försökt utvärdera mitt deltagande där eftersom jag å ena sidan skulle ta det lugnt för att jag varit sjuk och å andra sidan så snittade jag 170 vilket är min gräns till rött.

Igångdrag på gräs, ska det vara något?
Igångdrag på gräs, ska det vara något?

I veckan när jag började räta på mig efter förkylningen som kom som ett brev på posten efter Göteborgshelgen, så rullade jag först en lugn runda på söndagen. Sen blev det flåsettor ”på känn” eftersom jag inte fått kassett och body till mitt PT-hjul, igångdrag på lunchen igår och Le Peloton idag.

Skönt att lata sig sig lite i solen mellan varven.
Skönt att lata sig sig lite i solen mellan varven.

Sen blir det att rulla lugnt imorgon ett par timmar innan det ska skakas lite vad på fredag. Sen har jag i alla fall gjort allt jag kan för att vara redo inför lördagens drabbning.