Håll käften-loppet Snapphaneturen

”Var är alla gnällspikar som piper över grusvägsrallyn” tänkte jag. Detta loppet gav ju inget gratis, inte ett skit, inte en meter.

Allt började egentligen med att jag bestämde mig för att köra, sen passade det jättebra med H, hon skulle åka bort för att jobba så jag blev gräsis! Björn hade blivit rekommenderad loppet som ett TRUE och RADICAL stiglopp bland alla andra grusvägsrace. Jävlar vad han fick så han teg, och jag också för den delen.

Roadtrippin!
Roadtrippin! Fortfarande glada och förväntansfulla!

Nytt för i år var indelningen i loopar, först en startloop som gick upp på en av åsarna, sen tillbaka in genom målområdet och iväg ut på de mer klassiska stigarna som kom i lite olika ordning.

Peppade och förväntansfulla!
Peppade till tänderna!

Efter ca 25 km kom ett parti på runt 5 km med korta svängar ut på grusväg och sen in på rotmattestigar de lux, riktiga håll käften-stigar, där cykeln bara hoppade. När jag äntligen fick upp farten stack stenkista efter stenkista upp sina fula trynen och jag fick leka #trenduro-stuntman.

Det släppte det av och blev lite mer lättåkt men det var långt ifrån enkelt. Ett tag hade jag en dipp och funderade på varför jag cyklade här. Nån gång behövdes ju faktiskt lite grusväg. 😀

Här nånstans slog jag och Lars sällskap, en glad fyr som bodde i Malmö, var från Danmark och körde för Sävedalens CK. Slå det om ni kan! Vi höll sällskap och humöret uppe på varandra fram till sista backen upp till endurospåren där han var piggare så jag sa till honom att släppa på. Rullade i mål ett par minuter bakom Lars, benen stod rakt ut.

Danskjäveln var en trevlig prick!
Danskjäveln var en trevlig prick!

Björn kämpade sig in några minuter bakom mig. Han hade fått bekänna färg på alla rotmattor och stenkistor; det tekniska loppet hade tagit ut sin rätt ändå rullade vi båda in helt OK tider!

Jönsen till vänster, han med koll på hur man ser ut vid målgång till höger.
Jönsen till vänster, han med koll på hur man ser ut vid målgång till höger.

Sen hoppade vi ur kläderna och svalkade oss i Finjasjön innan vi brände norrut. Både var ganska ödmjuka efter mängden stig vi trampat oss genom.

#badfie?
#badfie?

Tack för ett fint lopp, massa finstig staplat på varandra! Idag är jag inte så lite ledbruten och ser fram emot att kunna stupa i säng efter dagens pass.

Dags för ett av Sveriges bästa långlopp – Snapphaneturen!

En klubbkompis, Björn, berättade att han blivit rekommenderad Snapphaneturen. Om det var så att han bara skulle cykla ett långlopp så borde han cykla detta.

Så är det, Snapphaneturen går i till största del i lummiga bokskogar upp och ner på åsarna runt Hovdala slott strax utanför Hässleholm.

När jag bodde i Skåne var jag ibland uppe med kompisar eller cyklade banan själv, det är riktigt fina stigar och lite grusvägsrally som bryter av så man får andas lite. Bjuder på några bilder från tidigare cyklingar.

Finstig våren 2007!
Finstig våren 2007!

Med detta vädret kommer det nog att vara rejält torrt och dammig! Det är bra för när vi har trampat runt där uppe tidigare kan det bli rejält blött. Något år hällregnade det både veckan inför start och på tävlingsdagen, det var enligt folk som cyklade riktigt riktigt grisigt.

Kommande två dygn för Hässleholm enligt YR.no (hoppas bilden funkar?)

Så jag vet att Hovdala ska bjuda upp till ett alldeles fantastiskt stigparadis, som vanligt. Det ser också ut som att banan är ganska mycket ändrad sedan jag körde den för massa år sedan, men den jobbiga grusvägen upp till endurospåren verkar vara med som avslutningskläm, som vanligt!

Fika vid Finjasjön
Fika vid Finjasjön anno 2008

Som ni ser är det inget fel på vyerna utanför skogen heller, det ska bli riktigt roligt att återse banan och Skåne! På lördag eftermiddag sätter jag och Björn av söderut för att kvarta på hotell mitt i centrala Hässleholm så att vi kommer frukostbufféstinna till stigfesten!

Detta blir mitt näst sista långlopp för året, bara Bockstensturen sen. Cykel, däck och allt annat får bli vad det varit tidigare, varför ändra ett fungerande koncept? Det enda jag ska ändra är maten, blev lite illamående under Finnmarksturen så jag ska försöka dricka mer och dryga ut gelen med lite fast föda.

Ses vi där?