För några veckor sedan sålde jag Vector 2S-pedalerna som jag haft på monarken ett halvår någonting. Hittade ett Quarq DZERO på rea för ungefär samma pengar och igår var det dags att provköra.
Quarq går i princip i linje med monark och den vikt jag la i korgen. På sista två fyrorna hade jag 4,5 kg i korgen och snittade 90 i kadens, vilket borde ge i närheten av 405 W. Quarq rapporterade 405 och 408 W! Vectorpedalerna låg ofta på 15-20% över monarken och då är jag 51/49 i balans, så det borde inte spela roll.
Dags alltså att skruva ner alla FTP och VO2max i Garmins och på TrainingPeaks för nu är det ju ett helt annat läge.
Det blir grymt bra, har Quarq på min Tarmac också, så jag hoppas siffrorna kommer att vara i närheten av varandra så jag kan gå mellan utan större skillnader.
Efter att ha sålt en POC Trabec i typ XL för att den var ALLDELES för stor så har jag varit på jakt efter en ny. Gick tillbaka till min gamla Giro-hjälm som jag haft i hundra år och det kändes inte så bra. Å andra sidan är jag ju inte världskänd för att göra några snabba beslut så jag fick vel-chatta lite med BFF-Johan för att få lite mentalt stöd.
Mellan dig och mig så tror jag att han stängt av vid det här laget och bara skriver ”Ja” och ”Nej” på lämpliga ställen…
UFO sa du? Area 51 och Roswell är ju cykelbara…
Först så tänkte jag att jag bara måste ha en hjälm med MIPS, typ en Bell Stoker MIPS. Men sen såg jag den på bild och den såg ju ta mig tusan gigantisk ut. Sen tyckte jag att Giro har jag ju alltid gillat och de hade kommit med en ny modell, Montaro med MIPS.
Den såg också helt fantastiskt gigantisk ut på bild. Det skulle ju se ut som att jag hade ett tefat på huvudet…
Nu förstår du att det bara går runt, runt hos stackars Magnus. Men sen började jag fundera, hur mycket har jag cyklat i skogen egentligen det senaste? Jag har haft cykeln i skogen exakt en gång i år före hjälmköpet. 1 gång. Etta.
Satt som en smäck? ❤ tittar bort… 😉
Så jag hittade lillebror till den Giro Hex jag hade tidigare, Xen som var en modell på utgång och således rearea i Tyskland. Den såg inte helt skabbig ut och den verkade inte UFO-stor. Diskret svart var också ett plus, trots att jag ville ha en John Deere-grön först.
Ingen MIPS och det kommer jag säkert ångra men än så länge sitter den finfint. Det enda abret är att hakremmen sätter sig lite konstigt. Kanske sånt man får för en extra tusenlapp? 😀
Visste du att något så enkelt som en hjälm kunde vara så svårt? Inte jag heller!
Förra året bytte jag till en 2015 års Tarmac på Specialized Concept Stores utförsäljning av det årets cyklar. Min Venge fick lämna stallet för nya betesmarker och jag har faktiskt saknat den väldigt mycket.
Å andra sidan har Tarmacen fungerat fantastiskt fint med wattmätare och klassikerhjul med FMB-tuber, den har rullat bra både hemma och i Belgien. Trodde den skulle kännas sävlig med 27 mm tuber på men den känns förvånansvärt rapp när jag fick upp trycket lite.
Ser nu att jag ska åka med låg profil på Tarmacen.
Har skrivit lite tidigare om mina första intryck och de står sig ganska väl, nu har jag också fått på mina FFWD F6R och den funkar fortfarande lika bra. Behöver jag säga att jag är ”rätt” nöjd med högprofilarnas swosh. Det KÄNNS jäkligt snabbt om inte annat.
Något som jag inte längre tänker på, är att den skulle vara hård i fronten eller den döda/neutrala känslan. Nu när jag är inkörd på cykeln känns den både rapp när det behövs och stabil i fart och sväng. Styret ska bytas till ett i kolfiber för lite mer dämpning i händerna är tanken, annars är allt funkis! Exempelvis när jag var i Belgien cyklade jag i princip alla pavé-sektioner med vanlig linda utan handskar.
Det enda som jag är lite tveksam till är det knaket som dök upp efter Belgien. Det är jävligt envist trots proffshjälp.
Jag satte på en Stagesvev på min cx i höstas. En SuperX bara måste väl ha en sån?
Speciellt eftersom Cykelcity reade ut såna nu i höstas.
Vet inte den exakta nyttan men jag tänkte faktiskt flytta över den till min MTB i vår för att se hur det ser ut på effektsidan på kortare och längre lopp.
Nåja, veven har tappat effekt när det blir kallt ute så jag har fått några pelotoner där jag snittat 1 W vilket känns lite trist. Är ju vintersvag men ändå?
Startade en ticket på Stages hemsida för att kolla om det var enligt förväntan att den skulle självdö i minusgrader. De svarade inom en timme och bad om foton, sen konstaterade de att jag skulle få en ny.
Kontaktade Fredrich på Cykelcity som ordnar med bytet så i fredags stoppade Stages en ny vev på lådan och i veckan som kommer ska den vara bytt.
Snyggt! Jag trodde att den inte orkade med minusgrader men det var inga bekymmer och snyggt av Stages och Cykelcity för outstanding service!
Det kan vara så att jag råkade köpa en cykel till H i julklapp. Det kan också vara så att det råkade bli en Specialized till henne, för jag hade egentligen helt gett upp tanken på cykel till henne och köpt något helt annat i julklapp.
Sen såg jag, annonsen, enda problemet var att cykelf*n stod i Skövde. Men vad gör man när ❤ är på resa i mellanöstern och alternativet är en kväll i soffan? Jag bokade bil fram till 06.00 dagen efter och körde roadtrip med massor av kaffe direkt efter jobbet.
En provrullning kl 20 och ett handslag senare var ett stycke Epic Comp från 2012 inhandlat och jag skickade in den i bakluckan. Sen stannade jag för lite mat innan den maffiga E20 låg framför mina fötter återigen. Skitväg.
Sen kom det ju lägligt nog snö innan vi var hemma från julfirandet igen, vem vill cykla då liksom?
We are specialized
Jo! Mitt ❤ klädde på sig lager på lager igår och sen gav vi oss ut i den bistra januarikylan, vi kunde ju inte valt bättre dag för solen sken i kapp med H som snabbt fick koll på växlar och bromsar. Det var ju ”några” snäpp upp från hennes retro-Merida med V-bromsar och en i princip ickefungerande framgaffel. Sa jag förresten att båda cyklarna vägde ungefär lika mycket?
Snabb var hon också!
Det blir nog jäkligt bra det här! Vi firade storslaget med brunch på Urban Deli, måste ju kolla vad dom serverar för mat, är ju alltid där innan de har öppnat vanligtvis.
Obs! Inga skidspår skadades vid skapandet av detta inlägg! 😉
Årets Tarmac lanserades med buller och bång som en en uppdatering efter SL4:an som funnits några år. Som i allt så är ju så klart den nya modellen EONER mycket bättre, byggd av nya och fräckare alver i sagolandet.
Min Venge var sedan 2012, en av de allra första generationerna. Den har fått ganska mycket ”sådär” återkoppling. Exempelvis sägs den vara väldigt oaero för att vara aero, tung, stötig och mjuk. Allt sånt som man letar efter i en snabb cykel, eller hur? Men det gör inte så mycket, jag har haft en förmåga att köpa skitcyklar, min Cannodale Supersix som jag hade förut blev 49e av 50 testade kolfibercyklar i Tour. Den imploderade ju typ när jag cyklade i Alperna!
Uttjatad men illustrativ bild på en Venge.
Får säga att jag håller kanske med om att den kanske var lite mjuk i alla fall. Eller ja, jag tyckte den var komfortabel (!?). Speciellt eftersom det gick i 27 mm ballong-Dugast så fanns det ingen anledning att sitta och skallra tänder på 21 mm Conti-tuber. (Jag har en gång stannat och hoppat av cykeln för att kolla efter punktering med 21 mm Conti-tuber. Undvik.) Den Venge som jag hade var en S-Works med Specializeds magiska älvstoft kallat FACT 11r så den var också ganska lätt. Speciellt med SRAM Red och mina FFWD-tubhjul så vägde den in på 6,47 kg inkl allt.
Vi hade riktigt roligt ihop och det var en bra cykelkompis som bara rullade!
En 2015 års Specialized Tarmac Expert Pro Race exakt 2 mil från Stockholm
Den nya Tarmacen DÅ?! Kom till sak blåsbälg!
Jo, tack som frågar. Den är faktiskt styvare än min Venge, verkar svälja ungefär samma storlek på däck och är neutralare i gången. En elak tunga skulle kalla den död, jag tycker att varje tramptag är neutralt och det känns som att varje tramptag går ut i bakhjulet. Säkert helt placebo! En annan sak som jag noterar är att i och med att cykeln är styvare så känns också vägvibrationer genom sadel och styre.
Två saker kan påverka, dels har jag 28 mm Conti 4 Season på ett par 32 ekers aluhjul så om dom hjulen/däcken är styvare än mina tubhjul så är det klart att det känns genom. Sen är sadelräls, styrstam och styre i metall så jag tänker mig att i alla fall styret är lite (känns mycket) styvare än mitt S-Worksstyre som satt på Vengen (åh, vad jag saknar det styret).
En sista sak är att min Tarmac är tyngre, knappa kilot med mekanisk Ultegra 6800 vilket kanske påverkar på totalen. När jag sitter på den känns den å andra sidan inte tung utan ganska sprättig. När man ställer sig upp så skjuter det ju på!
Två uppgraderingar som jag drömmer lite om är dels ett växelkit med elektrisk Ultegra, det hade varit ball att testa, och dels en Power2Max-spindel till vevpartiet så att jag har wattmätare med hela tiden, så jag kan hålla minutiös kontroll över min aerodynamiska spolform utvecklar sig.
Stort tack SCS för snabb service när jag äntligen fick tummen ur och slog till på en ny Tarmac. Lycka till ”Vengan”, vi hade ju riktigt roligt ihop, kompis!
Jag har alltid, i princip sen jag gjorde ett omtag och började cykla MTB igen runt 2003, använt ryggsäck i skogen. Först köpte jag en Camelbak som fick åka med på allt, överallt, efter den krälat in i grovsoprummet och låst dörren bakom sig så skaffade jag en Osprey som har varit med om det mesta. Ospreyen hänger fortfarande med, men på många vändor i skogen finns det inte behovet av att bära med sig en ryggsäck med extra allt och tre liter vatten. Ryggsäcken funkar bra med matsäck och överdragskläder för turer på Sörmlandsleden, alltså då och då. Den går ofta med lite extra kläder i när jag pendlar.
Ryggsäck är mycket fikapraktiskt
De morgonpassen jag kör i skogen, när det blir varv på MTB TT-banan så har jag oftast kört med tighta kläder för att ansträngningen i sig gör att det inte känns helt roligt att svettas igenom ett par tjocka baggies med tillhörande tröja.
Lycra för den äkta svetto-känlsan!
Sen när jag bara lufsar runt i skogen så vill jag kanske ha med lite mer, kanske inte riktigt lika mycket som en hela ryggsäcken. Den spar jag nog till heldagsturer. Så vad fanns det för alternativ? Tight tröja under för att få ryggfickor som jag är van vid? Fullt möjligt! Ett annat alternativ kom Specliazed med förra året, ett par SWAT-bibs. Min förebild PROJOHAN köpte ett par redan förra året och jag har varit nyfiken på hur de funkade i skogen.
PROJOHAN iförd SWAT-bibs, syns inte så mycket under den treduroriktiga tröjan…
Efter inköp i våras har jag haft SWAT-bibsen på både korta skogslufs och en riktigt het heldag i skogen. Bibsen funkar riktigt bra för mig som är van vid att ha tre ryggfickor på tröjan, en pump, kanske en extra flaska och telefonen går lätt ner i fickorna. Om jag behöver mer än så går det ner en flaska och lite att äta.
Slang och verktyg har jag redan dels som andra SWAT-detaljer och som fastsatt på ramen, mycket trenduro!
Alternativet till att inte ha ryggsäck har jag testat, dels som midjeväska, dels att ha de extra prylarna med mig i fickorna på baggyshortsen. Det funkar, midjeväskan funkar bäst faktiskt, att ha grejer i benfickorna är mest tröttsamt när allt bara slänger runt benen. MEN midjeväska skulle man ju inte visa sig ute med, eller hur? Trots att man slipper svettas om ryggen? Hur skulle det se ut?
För att följa upp mina funderingar kring wattmätare och vad jag rent praktiskt skulle vilja ha så tänkte jag berätta att det blev ett Powertap-nav som PROJOHAN.
Fyndande hjul av klubbkompisen Tri-Matte som skaffat Stages och Monark, så han var alldeles kittad med allt vad han behövde.
Träningshjulen på, sanering efter Ronde Van Vlaanderen. Förlåt mig för den vedervärdiga kedjeplaceringen.
Med bakhjulet följde en matchande kompis, framhjulet med DT-nav, båda med DT-fälg. Ingen lätt-lätt historia men förhoppningsvis lite aero och mycket hållbara. Jag försökte mörda hjulen i Belgien på pavén där, eftersom guiden bestämt avrådde från dyra kolfiberhjul. Det gick inte, så dom har alltså har varit toppen. Sen är det ju ganska roligt att få se hur dålig man verkligen är på cykeldatorn.
Eller ja, det är inte så roligt att komma tillbaka från semester och se att 10%+ gått åt helvete när man lufsat runt i mysbyxor och ätit jordgubbar. Möjligheten till wattmätning ger å andra sidan den där extra kryddan på intervaller att man fan-ta-mig ska klara att ligga över Y W på 30 minuter. Det är inte lika roligt att tro för sig själv att fyror på kanske X W är fullt möjliga när man toppar ur på 25 W från målet nån gång under våren.
Man får också det tveksamma nöjet att svettas i källaren.
Vad är då hjulet med wattmätare faktiskt är bra till kanske du undrar. Jo, för mig är det värdefullt att ha en övergripande koll på vart jag är formmässigt. Så här efter ett halvår försöker jag köra ett pass med wattmätare varannan vecka, då vet jag, nederlaget är ett faktum, hver gang.
Sedan tidigare har jag använt Contintental CX Mud på min cyclocross, de var rätt bra men överlevde inte slarvig limning och jag bytte till Tufo Cubus som var riktigt bra i leran på exempelvis DM.
Satt och läste om vad det var för nyheter på gång och då fastnade jag för Challenges Baby Limus. Det verkar vara ett däck med en bra blandning av rull med den låga mönstret på mitten och kantgrepp genom de höga kantdobbarna.
Ska försöka få tag på en omgång, sen kan jag limma på mina Tufo Cubus när det börjar bli riktigt jävligt i höst om det behövs. Mina Cubus börjar bli slitna efter förra året men någon omgång ler-paddel kommer de nog att klara. Hade jag inte haft Cubus liggande så hade jag nog kompletterat med en omgång Challenge Limus för de riktiga höstpassen, men det känns bara lyxigt just nu…
Efter att ha varit ute och hjälpt till några timmar på Arena Sköndal så kommer där några fina skråkörningar som kommer att testa på sidodobbarna när det blir lite mer blött. Var först rädd för att jag spetsat in mig på ett för aggressivt däck eftersom Challenge graderar däcket som ett lerdäck men jag tror att det blir riktigt lagom för våra banor.
Sen när Robin från Flandernresor trodde på samma däck så var det ju klart!
Cykeltokig 
