Förra veckans mest crazy cykeltur

Av någon anledning hade jag skrivit att jag hade tid för distans en torsdag, så jag fick 4 timmar MTB inkritat i schemat.

Vad gör man då? Jo man tar hjälp av sina allra bästaste (cykel)kompisar och beger sig ut i skogen. Ivar, Johan och Adrian mötte upp vid HBB och vi tuffade ut mot Blå via Dow Jones och hällarna ovanför.

Den Snabbe
Den Snabbe
Den Gode
Den Gode
Den Hippe
Den Hippa

Adrian är en lurifax som har koll, han visade en alldeles fantastisk parallell slinga vid Ulvsjöslingan som släppte av oss alldeles vid fem kilometersspåret. Det passade ju utmärkt att bara skarva på Hunden och skratta sig hela vägen fram till Corona efter vi rullat under Ältavägen. Sen hängde vi inte läpp utan vände tillbaka för att cykla oss gröna till badplatsen vid Källtorpssjön.

Därefter vuxenpoäng genom en Ältasväng för att kika på ett jättevackert hus som Adrian hade span på. Han vände hem medans jag och Ivar rullade vidare, jag mot Erstavik förbi Skogskyrkogården och han hem.

Blairwitch
Blairwitch

En timme grusväg senare i Erstavik så fick jag nästan ihop min distans. Efter 3.35 bromsade jag in hemma vid 22.30 och tog kväll, plötsligt kändes hösten på riktigt…

La upp en av dom här på insta, riktigt fin kväll!
La upp en av dom här på insta, riktigt fin kväll!

Eftersom min Garmin Edge 800 verkar vara på väg att ge upp så blev det att slå igång telefonen för att få loggat andra hälften. Vad ska jag nu köpa för cykeldator?!

Det här med att ha med sig saker i skogen

Jag har alltid, i princip sen jag gjorde ett omtag och började cykla MTB igen runt 2003, använt ryggsäck i skogen. Först köpte jag en Camelbak som fick åka med på allt, överallt, efter den krälat in i grovsoprummet och låst dörren bakom sig så skaffade jag en Osprey som har varit med om det mesta. Ospreyen hänger fortfarande med, men på många vändor i skogen finns det inte behovet av att bära med sig en ryggsäck med extra allt och tre liter vatten. Ryggsäcken funkar bra med matsäck och överdragskläder för turer på Sörmlandsleden, alltså då och då. Den går ofta med lite extra kläder i när jag pendlar.

Ryggsäck är mycket fikapraktiskt
Ryggsäck är mycket fikapraktiskt

De morgonpassen jag kör i skogen, när det blir varv på MTB TT-banan så har jag oftast kört med tighta kläder för att ansträngningen i sig gör att det inte känns helt roligt att svettas igenom ett par tjocka baggies med tillhörande tröja.

Lycra för den äkta svetto-känlsan!
Lycra för den äkta svetto-känlsan!

Sen när jag bara lufsar runt i skogen så vill jag kanske ha med lite mer, kanske inte riktigt lika mycket som en hela ryggsäcken. Den spar jag nog till heldagsturer. Så vad fanns det för alternativ? Tight tröja under för att få ryggfickor som jag är van vid? Fullt möjligt! Ett annat alternativ kom Specliazed med förra året, ett par SWAT-bibs. Min förebild PROJOHAN köpte ett par redan förra året och jag har varit nyfiken på hur de funkade i skogen.

PROJOHAN iförd SWAT-bibs, syns inte så mycket under den treduroriktiga tröjan...
PROJOHAN iförd SWAT-bibs, syns inte så mycket under den treduroriktiga tröjan…

Efter inköp i våras har jag haft SWAT-bibsen på både korta skogslufs och en riktigt het heldag i skogen. Bibsen funkar riktigt bra för mig som är van vid att ha tre ryggfickor på tröjan, en pump, kanske en extra flaska och telefonen går lätt ner i fickorna. Om jag behöver mer än så går det ner en flaska och lite att äta.

Slang och verktyg har jag redan dels som andra SWAT-detaljer och som fastsatt på ramen, mycket trenduro!

Alternativet till att inte ha ryggsäck har jag testat, dels som midjeväska, dels att ha de extra prylarna med mig i fickorna på baggyshortsen. Det funkar, midjeväskan funkar bäst faktiskt, att ha grejer i benfickorna är mest tröttsamt när allt bara slänger runt benen. MEN midjeväska skulle man ju inte visa sig ute med, eller hur? Trots att man slipper svettas om ryggen? Hur skulle det se ut?

Hellre då tre fickor i långkalsongerna.

Hjulklapp till MTB nästa år

I all sin prakt (Foto: Twentynineinches.com)
I all sin prakt (Foto: Twentynineinches.com)

På min Camber EVO så satt det ett par fina, breda Roval-hjul på vid leverans. Har aldrig haft en cykel med så breda fälgar som dessa, de är 30 mm i innermått vilket gör de så breda som gamla downhillfälgar. Förr i tiden, när jag började cykla MTB på allvar, så fanns det exempel som Sun Rims Double Wide som hade biffiga 33 mm innanför fälgkanterana. Enorma och tunga fälgar.

Dubbelt så bred, dubbelt så tung!
Dubbelt så bred, dubbelt så tung!

Dagens Fattie 29-fälgar är långt från dessa gamla dinosaurier, de är förberedda för slanglöst och Traverese-hjulen är byggda för att både vara starka och framför allt lätta trots bredden på fälgen.

De är ekrade med 20 och 24 DT Revolutionekrar, fram respektive bak. Konstigt nog så funkar det, hjulen är dock inte helt stumma och styva utan följsamma med mig på 90+ i sadeln, men utan att ge med sig.

Har testat att köra dom slanglöst vilket var riktigt ”enkelt” att få till, även med en golvpump hemma i lägenheten. Man ska nog ändå ha en golvpump som ger lite mer luft per slag än en SKS Rennkompressor som jag har. Fick till slut ta en kolsyrepatron och då small dom upp på fälgen enkelt.

Själva 30 mm profilen på fälgen ger en positiv effekt på däcken som sitter på, de får en fyrkantig profil vilket ger ett bra rull och fint kantgrepp i sväng. Körde med dessa hjulen på långlopp och jag såg inget negativt i att ha så breda fälgar. Det skulle väl vara att cykeln i sig är ganska tung men det är ju ett helt annat inlägg. 😉

Till nästa år tänkte jag byta till ett par fälgar från Light Bicycles i lika bredd och DT-nav. Säkert helt i onödan så det ska bli kul att se om det är någon skillnad mot Specializeds originalhjul.

Så klart det är

35mm-wide-29er-rims-beadless-for-bicycle-trail-or-mountain-bike-enduro-with-tubeless-compatibility
Lätta OCH breda fälgar säger du? Spännande säger jag!

LBs fälgar ska väga runt 420 gr för en fälg med 30 mm innermått, det är mitt emellan en Stans Crest-fälg och deras Arch EX i vikt vilket får anses vara helt OK. Har räknat på det och vikten kommer nog att hamna runt Roval-hjulen fast med 32 ekrar och kanske DT Comp istället för Rev.

Återkommer med intryck!

Årets hittills varmaste dag – ja just det, cyklades det

Jag, demonredaktören Aron och den förlorade sonen Patrik bestämde att cykling till Solsidan var den absolut smartaste idén idag. Patrik var hemma från Boston och hade ett alldeles fantastiskt cykelsug, vi andra ville också ut i skogen.

Temperaturen parkerade sig runt 30 och i skogen var det ju alldeles vindstilla. Aron hade med sin stora kamera så vi rullade lite fram och tillbaka på väl valda ställen för att han skulle hinna fota lite. Skönt avbrott i värmen när inget kunde gå direkt fort.

Vi vevade utåt, mot solsidan, och klämde två blivande klassiker, dels Hunden som Ubu scoutat på sina hundrastrundor och dels Cerveza som är en alldeles fantastisk bit slingrig stig, båda som alternativ till blå en bit.

Väl ute vid solsidan blev det lite mer fotografering och slappt häng i solen. Stort tack för fikat Patrik, det var alldeles fanatiskt gott!

På väg hem så rullade vi gröna med ett leende.

Efter över fyra timmar i skogen var alla nöjda, jag och Patrik tog snabbaste vägen från masterna via Hästhagen ner mot Hammarbybacken, kokta och stekta i hettan. Herr Chefredaktören ville avsluta med flaggan i topp så han rullade ut till Ältavägen för att vända hemåt.

Stort tack för idag!

Jävla idiot

Jag måste fan hejda mig. Cool som en filbunke normalt men när jag nästan åker på arschlet för killen i den feta BMW:n har brått så tänder jag till. Höll på att bli trängd av han som bara skulle fram i två ton tyskt stål och gapade ”Jävla idiot”.

Tydligen är det inget bra, då får man en kaxig kille i 30 års åldern som inte vill något hellre än att kliva ur bilen och spöa skiten ur dig. Så kändes det i alla fall. Speciellt när han stannar efter övergångsstället och börjar kliva ur bilen.

Själv cyklade jag hem på cykelbanan istället.

Morgonen började å andra sidan underbart! Hög och klar luft, sol i fejjan och gott sällskap från PROJOHAN. Vi vevade ut till Äventyrsbanan och sladdade några varv i skogen och vevade hem igen. Bytte cykel sen kom idioterna in i bilden, jag och han alltså.

Nästa gång ska jag inte försöka vara så morsk när den andre sitter i ett betydligt större vapen, speciellt inte när jag är lite grinig efter 2 h MTB på tom mage. Ska testa att bara hålla mig undan helt enkelt. På något sätt.

Har man inte bloggat har man inte tränat

Kunde faktiskt inte med att instagramma gårdagskvällens övningar, vet inte riktigt var energin kom ifrån. Kanske var jag övertrött? Lyckades sätta igång ett surdegsbak, köra fem intervaller medans det jäste hemma på bänken och sen laga linssoppa till middag. Allt var iofs klart kl 22.00 men ändå? Sa jag att jag gräddade två limpor kl 06.00 idag? 😉

Två avslutande andetag efter sista intervallen
Två avslutande andetag efter sista intervallen

Intervallerna då, frågar du! Jo, de var så där jobbiga som de ska vara. Körde från lifthuset och upp, det gick inte fort men det gick. Försökte hålla ner vilan till tre minuter mellan varven och det kändes bra, kunde återhämta mig.

Ganska så nice avslutning på passet
Ganska så nice avslutning på passet

När jag var på väg hem så SPÖREGNADE det, nej, inte bara så där lite mesigt utan mer av bibliska proportioner. Så jag var helt inställd på att köra i källaren, sökte stöd av PROJOHAN och EXTREMIVAR och de förstod mig.

Sen när jag började bli klar för cykling kom solen fram och den lös på mig hela passet, ända fram tills jag rullade uppför Östgötagatan på hemväg där det började dugga. Bibliskt var ordet, det var någon som tyckte jag skulle cykla utomhus. Inte mig emot!

Strava:
https://www.strava.com/activities/307217200

Massa MTB tillgängligt ju!

Före i år så har jag mest softat runt i skogen, inte kört någon tävling mer än ett långlopp här och där.

När jag börjar gräva lite extra så verkar det ju finnas en hel del MTB-cykling för den som vill. Mest norr om stan faktiskt, men det är väl för att jag inte letat söder om…

MTB Täby har ett KM som går över hela säsongen. Var uppe och körde deras första tävling i Vallentuna efter att ha gått med. Det blev så, men 200 kr för medlemsskap som stöd och möjlighet att köra i deras träningstävlingar kändes helt ok.

En annan serie som ser rolig ut är Upplands Cup MTB som bland andra anordnas av SMACK.

Får se om jag hinner cykla några fler tävlingar i nån av serierna men det hade varit roligt och är enklare att kombinera med sambolivet då de går på veckokvällar.

Återtåget?

Efter Belgien fick jag en bra vecka men åkte på något basilusk i helgen så det har varit lite fram och tillbaka sen i lördags. Som en nyponros i söndags när jag körde Keps och lite bättre i måndags. Sen BOOM! Kniven-i-magen-bakslag igår, då blev jag ynklig.
Idag rullade jag ut Cambern i Sicklaskiftet för att känna lite på det.

Det var en alldeles fantastiskt morgon, lite halt och jag känner mig lite som Bambi ute på hal is när det blir lite halt, hällar och rötter. Inser att det krävs övning för att (våga) köra fort i skogen. Jag känner att jag har ganska god teknik och tar mig fram nästan överallt men att göra det fort när det är halt är en helt annan sak.

Så bra, då har jag en sak till att gnugga på! 🙂

image

Sen tryckte jag in ett personligt rekord uppför backjäveln på vägen hem. Imorgon funderar jag på att dra några vändor till i backjäveln medans H är och förlustar sig med annat.

Nytt vapen i arsenalen

Rastade mig i Hellas idag, nästan för första gången i år. Sålde min Banshee för ett par månader sedan och det hann bara bli ett par turer på den i år.

Efter något som kändes som ÅR av velande (jag?! nähä?) så blev det en Camber EVO i XL. Maken till stor cykel har jag inte sett innan men den var fan riktigt jättelagom och skötte sig utmärkt!

image
Dagens stiliga sällskap!

Svårt att vara missnöjd med dagen i skogen, först frystorkat och sen när stigarna smälte var det lite halare men superfint och torrt ändå.

Sickla och Hellas visade sig från sin allra bästa sida!
Sickla och Hellas visade sig från sin allra bästa sida!

Vi gottade oss lite i solen varje gång vi pausade, lite snack om prylar och träning. Så klart!

Så här glad blir man av sol och cykling!
Så här glad blir man av sol och cykling!

Selfe får man ju inte glömma?! Skönt med ett par bra solglasögon nu och efter jag fick av buffen från huvudet så fick jag ordning på tempen.

Det nya vapnet, första turen och det var alldeles fantastiskt!
Det nya vapnet, första turen och det var alldeles fantastiskt!

Åket då? Ja, jävlar. Det smällde och levde lite i växlarna innan allt satt sig. Sen var det bara att peka framhjulet rätt och åka med. Klättrade som en bergsget och kändes bra utför. Gaffeln var lite stel så där får jag nog sänka trycket och däcken hade nog lite för mycket luft egentligen.

Nämen är den redan smutsig!?
Nämen är den redan smutsig!?
Så, nu vart den ren igen!
Så, nu vart den ren igen!

På det hela taget kändes det som en riktigt kompetent cykel, PIKE-gaffeln kändes igen och hjulen kändes styva och fina. Stansningen igår var väl inte nödvändig men lite rolig för den var så enkel. På sikt ska nog andra däck på som rullar lite lättare men i Hellas och blöta blir dessa utmärkta.

På väg hem insåg jag att jag glömt använda sänkstolpen på hela turen. Får öva på att använda den nästa gång!