Tillbaka?

En av anledningarna till att det varit så tyst är att jag åkte på en sån där mancold. Ni vet en sån där som gör män ynkliga, svaga och inte minst döende.

Efter att ha siktat på onsdag för träningsstart så däckade jag på soffan i onsdags efter jobbet, igår hade jag säkert en Ursäkt (TM) men idag tänkte jag göra ett försök.

Startade med 20 W lägre ingång på den planerade sweetspot-stegen och fick kämpa lite på slutet, benen kände sig pigga men bröstet sved. Det är ju så det ska vara, men redan vid 310 W? Tar nog ett tag att komma tillbaka, skitförkylning!

Denna veckan skulle vara en testvecka, men jag tror jag hoppar över den och kör vidare med nästa veckas program rakt av och siktar på att göra bra ifrån mig på nästa testtillfälle om fyra veckor istället.

Som avslutning på lunchen så fick det bli en bönsallad kryddad med en citronette och den smarriga saganaki-osten på toppen.

Strava:
https://www.strava.com/activities/502673361

Nytt årssämsta

Det krävs inget geni för att inse att om man ligger på soffan och mular praliner medans det bloggas INTERNETMETER med vackra distanspass, uteliv, intervaller och ”MITT NYA LIV BÖRJAR NU” så blir det tungt att komma igång.

Om man då lägger en vistelse i dekadensens Bangkok på en jul och sedan adderar en smula MANCOLD så börjar det likna något.

Efter att ha varit ynklig i säkert flera dagar extra var det då dags att försöka komma igång.

Det var precis så jobbigt som jag hade trott. Och då kom jag bara 5 km före frukost. Jag tror jag har fått ett kolkraftverk permanent placerat i lungorna. Det kändes så i vilket fall…

I eftermiddag blir det lite gym för att försöka få ordning på ryggen efter all vila, så nu är det på gång i alla fall. Året. Nu kan det bara bli bättre!

Här kommer den obligatoriska Strava-länken:
http://www.strava.com/activities/235549762

Imorgon blir det flåsettor! Tjoho!