Lite med hjärtat i halsgropen insåg jag att Finnmarksturen går av stapeln om en vecka. Ännu ett långlopp som jag aldrig fått tummen ur att cykla tidigare, så det ska bli roligt att prova på. Banprofilen såg ju spännande ut med en hel del backar, ska bli spännande att se vad benen orkar med efter både träning och sommarlov. Hör skvaller om en hel del asfalt, får väl se vad som bjuds i Ludvika!
Finnmarkturen 68 km banprofil
Det enda som skrämmer mig lite är att jag inte kört ett endaste långpass längre än ett par timmar på ett tag. Det blir nog en längre vända i slutet på veckan för att känna på formen, i övrigt är det ju inte mycket mer att göra än att se det som ett längre distanspass, kanske gasa lite mer. 🙂
Kikar man på kartan går det två loopar, en norrut först upp på högsta punkten Gussjön, tillbaka ner till Ludvika och sedan vidare söderut i en loop.
Finnmarksturen har en lång och en kortare sträckning, där den långa är röd på kartan.
En sak som jag fick med mig till Kolmårdsbiken från Coach Micke var att ha energidryck i alla flaskor och en gel i halvtimmen. Ska försöka ordna det med flaskor och gels, banan verkar gå ihop vid Hammarbacken så där tänkte jag försöka ställa två flaskor och några gels så jag har något att hälla i benen under sista loopen.
Ingen aning hur spåret ser ut uppe i Ludvika men det gör inte så mycket, hojen funkar fint och jag känner mig trygg med de däcken som sitter på. Min devis är att inte försöka ändra så mycket varken för mig själv eller på cykeln inför ett lopp…
Hoppade ur sängen astidigt, väckte alla som sov, fick i mig frukost sen packade jag bilen och åkte söder ut. En stor kaffe höll mig vaken genom Kolmårdens lejonkulor och giraffhjordar och snart var jag framme vid Sörsjön. Min målsättning i första hand var att ta mig runt och i andra hand så gissade jag att jag skulle komma i mål på 3-3,5 timmar någonstans.
Mitt episka experimenterande med slanglöst fortsatte när jag pumpade däcken på parkeringen och det fullständigt sprutade Stansvätska ur ett stort hål i framdäcket. Som var helt nytt i torsdags för övrigt. Grymt tänkte jag och gick iväg för att leta startnummer och extra slang. Som tur var hade Haga Cykel en fin försäljning bredvid nummerlapparna så jag fick i alla fall tag på slang så jag inte behövde använda min extraslang redan före start…
Den obligatoriska selfien vid starten
Ombyte, fix med flaskor och placering av två extra i langningen. Sen lite nervös väntan innan det small i starten. Jävlar vad det gick ut på asfalten i början, snittade nog över 30 den första milen. Väl ute på asfalten får jag inte i elfte växeln. This one doesn’t go to eleven. Nåväl, ingen större fara skedd, det är ju inte så att jag planerar att använda 34-10 speciellt ofta.
Där gick starten! (Foto av Anders Almhed)
Vispade på och den första loopen gick väldigt snabbt med massa grus,kunde konstatera att start i tävlingsklass var bra, då kom jag före motionärerna i starten och banan blev inte så trång som den blivit tidigare gånger jag startat i motionsklass på långlopp. Så det är ett bra tips för att kunna göra sitt bästa, skaffa licens så du får starta långt fram!
På första loopen orkade jag inte riktigt gå med en stark klunga herrveteraner som bombade på bra utan fick se dom segla iväg i horisonten. Efter det blev det lite ensamåka och lite tillsammans med andra som var ungefär lika starka. Andra loopens gräsbacke upp genom hagen till varvning var alldeles fantastiskt trögtrampad kommer jag ihåg, resten är lite luddigt.
Tredje loopen var lika vidrig som alla sa att den skulle vara, massor med stig och den branta tre-trappan ungefär mitt på. Efter den var det som tur var lite mer lättåkt och helt plötsligt landade jag ur skogen på målområdet och kunde gå i mål.
Ja, det var ju lite jobbigt det där
Väl i mål såg jag att jag klarat mig under tre timmar, i resultatlistan låg jag i lägre halvan med en 59:e plats i tävlingsklass. Fick cykeln avspolad, bytte om och hoppade i bilen. Mosade i mig det som fanns att äta och styrde kosan hemåt. Hyfsat nöjd med insatsen i alla fall. Alla börjar vi ju någonstans. Känns som att jag har en hel del att lära både inför och under tiden loppet går. Exempelvis ska man nog inte mecka för mycket kvällen innan och kanske inte smacka upp pulsen i taket första 5 minuterna. Men det kommer nog, jag är ju inte ens 40.
Cykeltokig 