Idag åkte jag och Johanovic till Lida för att köra sånt där populärt gravelrejs. Startade ju där för två år sedan och förra året så hade jag en ursäkt (TM) säkert.
Så under tiden resten av Skodalaget körde teknikträning så fick jag tukta formen så den var mindre päronformad.
Vi var som vanligt löjligt pepp! Hade ju laddat med rödbetshots för den sjukt grymma placeboeffekten och sen hade jag en PLAN för energin under loppet. Allt annat skulle lösa sig. Imponerade på Johan med hur sjukt proffsigt det såg ut med sportdryck på en stubbe i ”langningszonen”.
Starten gick och där satt jag på cykeln, försökte kryssa bäst det gick i början för att komma upp högre i fältet innan det sprack av. Längst fram satt Damian och körde på rätt hårt så det var bara att försöka hänga med.
På Lida CX-fejsbooksida finns det några filmsnuttar när vi rullar förbi, jag tyckte det gick galet fort men det ser ju ut att vara en söndagsrunda typ.
Efter ett tag fick vi släppa Damian och en Magnus, sen var vi fyra innan en äldre herre punkade, så var vi bara tre.
Jag gick på rött stora delar av loppet men försökte dra mitt strå till stacken men när Peter R gjorde en pytteliten fartökning i en uppförsbacke så var jag rökt och fick släppa de andra två. Lite väggad blev det 15 km soloåkning med blicken över axeln för att se så jag inte blev ikappåkt av någon innan jag kunde rulla över mållinjen som god femma och motta ett par kortfingrade handskar som pris. Succé!
Min högsta placering EVER så jag försöker att tuppa mig lite, ni får ha överseende med mig. 😉
Cykeltokig 