bloggen om min cykling och allt annat
Så här när hösten har kommit så tänker jag tillbaka på en dag i april… Redan i april har jag cyklat en av årets hittills bästa turer från Handentill Flemmingsberg.
Vi var mer än en handfull gubbar i pastellfärger som tjoade oss på stigarna fram.
Mulligt.
Här är lite osorterade bilder:
Åååååka pendeltåg!
Punkahäng! 
Fikatajm! 
Lapa sol! 
Dags för tvål och vatten!
Efter att ha kollapsat i en hög, blivit matad och fått sovit lite kan jag konstatera, precis som Johan, att det är ganska jobbigt att köra 70+ km på stökig sörmlandsstig.
Johan satt och sög på en liten sten hela vägen så han är ju rena stålmannen, själv drack jag åtta liter vätska på sju timmar i värmen?!?!
Ett tag så trodde jag till och med att jag var döende, men det visade sig bara vara en släng av vekhet.
Jag och Johan cyklade från Handen till Hellas på Sörmlandsleden igår. Det var helt fantastiskt!
Torrt och fint, lättcyklat egentligen men mitt ebolaliknande häslotillstånd gjorde cyklingen helt sjukt jobbig bitvis. Johan behövde cykla så långsamt att han såg ut som att han skulle välta bitvis medans jag låg och kräktes diket.
Sträckan vi cyklade var några riktigt fina etapper på Sörmlandsleden, 5 -> 1 och hoppade av vid Markuskyrkan i Björkhagen. Det fanns några sämre bitar och blev väl lite lyft över några stockar som hade ramlat över leden. Bitvis var det riktigt bra röjt, bara några fina grenpiskor som kastade sig mot Johans bakhjul när dom frenetiskt försökte döda bakväxeln.
Lite speciellt är de många spångarna, speciellt de som är byggda som långa trappor. Jäkligt roligt att cykla på ”åt rätt håll” vilket vi gjorde men jag kan tänka mig att det är lite segt att köra åt andra hållet där de blir uppför på rätt många ställen.
Fika måste man ju givetvis och vi fick mött upp med Viktor och Robin på uddby gård efter ca 20 km. Där blev det till att ladda på med kolisar så att det fanns lite kräm i benen för eftermiddagen. Glass, kaffe OCH äpplekaka försvann med baljvisa mängder kaffe. Ett par äggmackor kan ha slunkit ner också. Det visade sig vara helt meningslöst eftersom benen inte lydde alls under eftermiddagen. Jag tror jag har tuberkulos. Minst.
Cykeln klarade sig galant, börjar vänja mig mer vid den nu. Har haft funderingar på att skaffa växlar fram men efter helgens tur vet jag inte, det som jag inte kommer uppför med 32×36 kan jag lika gärna gå uppför. Högre på önskelistan ligger nog en drop-post så jag kan justera sadelhöjden och inte bara ligga i svettohöjd hela tiden och veva. Sen skulle jag nog vilja byta sadel, klamma och styre till något lättare. Helst ett Easton Haven kolfiberstyre, en Hope-sadelklämma och en hyffsat lätt men kanske tålig sadel.
På längre sikt blir det ett par lättare hjul och slanglöst för att få ner vikten lite. Mina stöddiga 36h Mavichjul med Hope-nav håller fantastiskt bra men det känns i ärlighetens namn lite överbyggt… Sen kanske man skulle ha en styrare för kedjan, det funkar klockrent idag med bara en SS-klinga men den hoppade en gång på ca 40 km så det är ju lite onödigt att köra utan.
Johan är ju en jävel pÃ¥ att hitta pÃ¥ dumheter. Först cyklar han 33 mil, sen ska han köra Handen – Hellas som nertrampning nÃ¥gon dag efter.
Självklart kan jag inte låta honom ta pendeltåget ut i banjoland alldeles alena utan det behövs ju nån som håller ordning, och i kameran.
Gubbtjyven har hunnit blogga om rajden här, jag bilägger lite bilder och konstaterar att jag nog kört på samtliga rötter samtidigt i hela Stockholm. Sen var det stenigt också, nämnde jag rötterna? Sen var det helstelt, nämde jag förresten att det var lite rotigt?
Detta var min första cykeltur på Sörmlandsleden utanför Hellas-skogarna så det var grymt kul att få åka med, jag är även dubbelt imponerad av de medverkande i DDT-turen som genomfördes i början på juli där man cyklade från Gnesta (?). Jävlar vad jag hade varit sönder om jag hittat på nått sånt dumt.
Cykeltokig 