Igår var jag blekfet och svullen mest hela dagen. Sprit både fredag och lördag gjorde att söndag blev lite av en bakisdag.
Johan hade grabbdag med Atle så jag anslöt och kikade på Liege Bastogne Liege mitt i Lego-kaoset när det var en ryss som gav en italienare The Look innan han paraderade in stiligt i mål.
Det såg bitvis ganska brant ut, sen lyckades vi ta reda på att loppet går i belgiska Ardennerna vilket förklarade saken. Vi hade ju varit på den typen av korta och branta stigningar på Flandern runt så dom var välbekanta. Dock verkade underlaget vara lite bättre än just den vårklassiker vi körde.
Som avslutning på en mysig sunkdag tänkte jag ta en löprunda eller kanske Johnnys Nacka-repa för att bli av med lite av blek-fet-svullen-ångesten.
Johan skulle ner i Fritzlkällaren och räkna till fyra men ändrade sig snabb när han hörde talas om en uterunda.
Plötsligt skulle jag alltså cykla på söndagkväll. Vattefack?
Hem och byta om efter makaroner i det Anderssonska residenset (gruppboende är ganska trevliga) och sen bar det av.
Lungorna tjöt och pulsen skenade men vi fick ihop 34 km inkl transporter på 1h 45 m på en hyffsat backig runda genom Nacka, över mot Erstavik och sen via Äventyrsbanan och golfbanan hem för att avsluta längst uppe på Alpe du Merde.
Väl hemma fick man en välförtjänt dusch, det visade sig att det var lite skitit ute i spenaten.
Cykeltokig 