Transcontinental no 4 – 2016

För några veckor sedan så avslutades Sverigetempot och om jag tyckte att det var hårt så har Trans Continental 4 startat i veckan. Vi pratar start i Belgien, Geraardsbergen med Kapelmuur som första backe. Har cyklat den ett par gånger tidigare och den var inte att leka med på lätt kolfibercykel. Nu har ju deltagarna cyklar lastade för en kontinental resa. Sjukt!

Sen ska de fortsätta ner i Frankrike, genom Schweiz och vidare genom Centraleuropa för att angöra Istanbul som sista kontroll. Hela loppet är som en jättelång brevet, med tillhörande kontroller och alla deltagare räknas vara självförsörjande.

Kontrollerna ja, det är ju inte så att man lagt kontrollerna på det lättaste stället, kolla in första kontrollen! Det är Clemont-Ferrand i franska Centralmassivet, ser ju rätt bökigt ut att ta sig upp där, och sen ner mot nästa kontroll.

 

chemin20des20muletiers

Så där ja. Riktig hållkäftencykling.

Eller vad sägs denna lilla karamellen?

För dig som vill läsa mer så har de en finfin hemsida med massa ögongodis, svårmodigt Rapha-style så klart! Sen för dig som vill slita ut F5 så finns det en tracker där deltagarna går att följa.

Svenskarna som deltar (tryck på namnet för Instagram, numret för tracker):

Jag cyklade med Anton och Christian på Dalsland Runt och båda var imponerande starka, Christian berättade att han överansträngt knät förra TC och behövt bryta efter X dygn med 30 mil i snitt. Det var nog rätt bittert.

Ett visst touringsug uppstår, inget sånt här långt men lite mer B&B-cykling någon vecka. Så kan man följa såna här äventyr via Internet istället… Som vanligt håller internetcyklister på Happyride ställningarna med insatta funderingar om vägval, strategier och lite allt möjligt. 🙂

 

Utanför slussarna liksom

Redan för några år sedan hade jag och H diskuterat hur det skulle vara att cykla från Stockholm till Hallastavik uppe vid Grisslehamn, där hennes föräldrar bor. Av olika anledningar blev det aldrig av förra året och i år valde vi att cykla uppe i Roslagen istället för att cykla dit, en mycket bättre idé!

Därför var ju cyklandet dit helt oprövat!

download

Sagt och gjort, jag satte mig en kväll och kombinerade Jonas rutinerade pendlarstråk norrut med 20-milaren ”Försmak” från Täby.

Kl 11 rullade jag över Slussen och vidare norrut, H skulle ta bussen med sin bror vid 13. Planen var att komma fram ungefär samtidigt till Hallstavik och Hs föräldrar så jag räknade med ungefär fyra timmar inkl stopp på vägen vilket stämde bra. Eftersom det är tråkigt att fika själv så blev det ingen direkt fika, bara två stopp för att fylla på flaskorna och få en cola i skuggan.

Fikatajm!
Fikatajm!

När jag kom ur Täby och ut på landsvägen hade jag lagt 1.15 på de första 25 km, inte helt enkelt att rulla effektivt genom stan. Försökte inte vara för j-la livsfarlig heller med plastcykel och plasthjulen. Sen var det lite lätt medvind så jag kunde ligga på ganska bra. Skönt på något vis att bara ha sig själv att ta hand om, lite funderingar hade jag allt om resvägen men det gick fint.

Skuggis var med hela vägen, skönt med sällskap!
Skuggis var med hela vägen, skönt med sällskap!

Egentligen var det ganska rakt på när jag kom ur Vallentuna, kunde rulla förbi Angarn och vidare ut genom Brottby. Efter lite vevande korsade jag E18 och kom upp på baksidan av Roslagsstoppet där jag fick mig en cola i skuggan. Sen var det egentligen raka vägen upp genom Rimbo, Skebobruk och Edebo innan jag var framme.

Ta-daa! Bara 500 m grusväg kvar!
Ta-daa! Bara 500 m grusväg kvar!

Det var otroligt skönt att vara framme, jag blev rätt mosig efter nästan fyra timmar i värmen men väl hemma hos Hs föräldrar fanns det kallt vatten och god fika. Etiopisk pepparsås planerades för kvällen, riktigt fantastiskt gott! (Är du ute efter en smakupplevelse i Stockholm, testa Gojo Fasika!)

Rast och vila i Roslagen, vackert!
Rast och vila i Roslagen, vackert!

På lördagskvällen och på söndag så slappade vi mest vid Väddö kanal, badade och fikade. Fint! Sen var det till att äta en sen lunch innan jag hoppade på cykeln igen för att styra söderut medans H satte sig på bussen hemåt.

Yeah, nu åker vi! Igen!
Yeah, nu åker vi! Igen!

Att rulla från byn var som en deja vu-känsla men det peppade att veta att varje tramptag så var jag närmare hem.

Glass-stopp i Rimbo, ungefär vad jag orkade efter svärmors middag.
Svalkande glass-stopp i Rimbo.

Det var riktigt, riktigt varmt på eftermiddagen. Hade en ljummen fönvid med mig söderut så det gick åt mycket vätska. Stannade efter ca 45 km i Rimbo, fyllde på flaskor och tog en glass i solen. Tittade på folk som tittade på mig.

Snart hemma, kommer att gå som Zeb Macahan imorgon...
Snart hemma, kommer att gå som Zeb Macahan imorgon…

Efter lite felkörning i Vallentuna och mickelmackel genom Täby var jag snart hemma, det hade varit två fantastiskt bra dagar i solen, både i och ur sadeln. Igår var jag helt trött i kroppen. Inser när jag kommer hem att jag inte är så van vid långa dagar i sadeln.

Absolut svårast var nog sträckan Täby – Vallentuna, båda hållen, jag hittar så dåligt i de områdena så när jag kollar kartan i efterhand så borde jag kunna putsa lite. Nästa gång

Strava: