Snart Stockholms-DM i Cykelcross

Nu har DMPM publicerats. Det blir till att sladda på den anrika Griekencross-banan bakom Hellasgården. Det blir en fantastisk säsongsavslutning på en inte fullt lika fantastisk säsong, så nu gäller det!

Better to burn out than fade away!
Better to burn out than fade away!

Banan går på ett fält där man spelar fotbollsgolf och vidare bort till den Koksidje-inspirerade badplatsen med sandlåda!

Kan du komma så kör! Kan du inte köra så kom och heja! Kan du inte heja så kom och glo! Kan du inte glo så kom och fika efter!

Film från trappan på CXSM 2014

Tog två snuttar från trappan i skogen på CXSM, de flesta är CKCX-folk.

Förstå TILLGÅNGEN i oredigerat RÅMATERIAL fritt från DEMONER! Notera även den nasale göteborgsversionen av VACCHI som kommenterar prestationerna!

Klassikern bärgad – ett EPISKT Lidingölopp avklarat

Det är över.

Det var inte snyggt och det gick inte fort, men det gick… Uppladdningen hade gått sådär, fick några långpass men de blev sällan riktigt bra. Ett gav mig kramp i vaden så jag trodde jag sprungit på mig gubbvad, skitbra, och ett gav mig en överansträning i vänster knä som inte bådade gott.

Avstod Le Peloton för att kunna vila och löpträna men det blev mer vila än träning sista två veckorna. Kände på knät först 10 km lunk på måndagen inför LL och sedan 3 km på löpband dagen innan. Kändes faktiskt helt OK så det blev bara att köra.

Det var lite pirrigt att åka ut för jag visste inte riktigt hur knät skulle svara på loppet och hur det skulle kännas med den magra träningen.

Redo på perrongen...
Redo på perrongen…

Softade lite efter att jag hämtat nummerlappen, mötte upp med en gammal kollega precis innan jag skulle gå mot starten och vi fick lite stärkande ord till livs innan jag hastade vidare mot starten.

Startklart!
Startklart!

Loppet började ganska hyfsat men jag hade inte det där trycket i steget som jag brukade och pulsen var lite för hög. Försökte hålla mina tider under 6 min och det gick ganska bra i början men efter ca 20 km insåg jag att det var inte lätt att hålla samma takt sista 10 km.

Det blev episkt.
Det blev episkt.

Väl i mål trodde jag att benen var amputerade, det gjorde ganska ont men jag kunde bara garva. Det var ju över i alla fall…

Nu är jag i alla fall klar med klassikern, diplom beställt och allt. Nu väntar nya utmaningar, men först återhämtning!

 

Klassikern del två [X]

Igår var det alltså dags för Vätternrundan som traditionsenligt gick av stapeln helgen före midsommar.

Vädret lovade vind och sol så det såg ju fint ut, det var bara det att det blåste nästan kuling söderut. Vinden skulle mojna allt eftersom på dagen men det skulle vara byigt.

 Sov hyfsat och vaknade vid 3, frukost in, kläder på, chamoiskräm anstruken. När jag pumpade däcken blev det lite panik, bakdäcket small som ett pistolskott, tur att jag tog H’s kanttrådsdäck. Nöp en av tre extra slangar jag hade handlat på mig och bytte snabbt och lätt. Det small inte och höll luften. Man ska inte ha det onödigt spännande på morgonkvisten.

Rullade upp till starten, träffade resten av klungan och vips var vi iväg! Snittade 36+ ner till Jönköping, sen började det roliga, byarna slog sönder klunga gång efter annan och plötsligt var vi sex-sju som drog efter stoppet i Fagerhult.  Många verkade lida i blåsten och kunde inte ta vind när det blev deras tur, gaphalsen i mig växte och jag levde och domderade. Skickade ner dom som inte orkade i svansen så de kunde vila upp sig.

Där någonstans blandades vi upp i en jätteklunga som drogs av starkingar från Ingarö IF, jag tappade bort resten av min klunga och susade med i 30+. Väl i Boviken hoppade jag av klungan dumt nog, hade ju vatten för minst en depå till. Träffade Jonas som vi bodde med, han var riktigt slut efter en 40+ satsning ner till Jönköping och hade linkat sig norrut i olika klungor. Försökte hjälpa honom men han orkade inte ligga med på rulle så han släppte och jag letade klunga.

Ett gäng från Vårgårda CK dånade förbi och jag spännde vaderna för att komma in på rulle. Jag snurrade med men orkade knappt upp i förningarna utan la mig på rulle lite fult. Det funkade till medvinden efter Hammarsundet där det började gå i 45+ och jag var officiellt avhängd Brattebrobacken. Sen seglade jag i ensamt majestät eller på någon enstaka rulle in mot Motala via Medevi-depån som jag stannade i för att jag behövde komma av cykeln, tror jag. Knoppen funkade inte riktigt som den skulle tror jag.

När jag var på väg in mot Motala insåg jag att sub 9.30 var inom räckhåll så jag gasade som attans för att komma över mållinjen i tid.

Lycka, succé, framgång, seger etc!

Strava: http://www.strava.com/activities/153881670

Vad fan hände? Klassiker 2014?

På vinst och förlust anmälde jag och H oss till Öppet Spår på måndagen före Vasaloppet, lite för att gå i mål med en klassiker och lite för att ha ett träningsmål.

Nu blev jag ju påpassligt sjuk inför Lidingöloppet så Öppet Spår får väl bli första deltävlingen i en klassiker. Jag har bestämt mig för att försöka slutföra den under 2014, men det återstår ju och se…

Knep även en startplats i Sub10-grupp till Vättern, vilket jävla skämt egentligen. Vättern kanske är SKITKUL vad vet jag men det känns mer som något att bocka av. Eller inte, innehåller iaf alla ingredienser för att vara skitdålig. Vinglande surgubbar, nattstart, dyrt och i MOTALA. Är jättepepp, lovar!!

Som tröst ville Johan köra Liege – Bastogne – Liege till våren så det får bli en lagom uppladdning. Då har jag i alla fall det att träna mot så får VR gå med av bara farten.

Simma uppströms och att kuta runt Lidingö igen har jag inte ens orkat fokusera på än, den dagen den sorgen? 😉