SÃ¥ja, en blog reggad, tänkte skriva lite om min hö…

Såja, en blog reggad, tänkte skriva lite om min högst ovetenskapliga cykling.

Förra veckan var ganska lugn, slutet var desto bättre. Jag, Oscar, fyra göteborgare och fyra stockholmare sammanstrålade på Kinnekulle för en dags stigcykling, skitsnack och grillning.

Helgen började bra förresten, jag kom till Åsa, sen som vanligt, slängde i mig maten och vi stack till Göteborg för cykelmekning. Oscar hade handlat hjul och skivbromsar vilka skulle på innan kullen så vi kavlade upp ärmarna och skruvade som besatta fram till midnatt. Efter många shimsningar satt dom där och vi ramlade hem för att nana.

Jag misstänker att Oscar stängde väckarklockan i sömnen för vi vaknade när vi skulle åka (!!!!) och fick riktigt brått till Kullen. Alla stog snällt och väntade när vi anlände 25 min sena, ber om ursäkt igen, men vi gjorde oss iordning i raketfart och sen bar det iväg.

Min minsta klinga var utsliten och jag var minst sagt oförberedd pÃ¥ klättringen som kom, efter sju svÃ¥ra Ã¥r och tre bedrövelser blev det till att putta upp cykeln den sista biten till utsiktstornet. Pinsamt, pinsamt men efter den stigningen lutade nästan 3,5 mil underbar singletrack utför, alldeles, alldeles underbart…

Förra gången jag körde på Kinnekulle var första gången, då hade det regnat ihållande dagen innan och allt var riktigt äckligt geggigt och spängerna var snorhala. Då valde några, bland andra jag, att stiga av leden innan högkullen och köra asfalten hem. Denna gången fick jag smaka på 275 rejäla höjdmeter under den första milen. Det mest avancerade jag har i närheten är väl Romeleåsen som är 175 höjdmeter på ca 7 km vilket kändes enklare än denna stigningen, men nästa gång har jag fler mil i benen och då ska jag cykla hela vägen upp.

Efter en över fem timmar lång tur i solsken och 25 graders jolmig värme var vi åter på parkeringen utanför campingen, vissa langade in cyklarna i bilen och stack hem, vi andra langade fram öl, kött, vin, kol, snacks och en massa skitsnack till sent, sent. Jag och Oscar tog våra farväl när alla var trötta och knallade ner till vår vita buss och föll i koma till sen morgon. Två mackor och en stor kåsa kaffe senare bar det hemåt igen.

Vilken helg!