Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig, för dag hade jag tänkt cykla till svärföräldrarna från stugan, H skulle ta E med sig i bilen och umgås med föräldrarna en stund och sen skulle det bli middag med Es kusiner.
När jag var halvvägs ringde H och berättade att E hade lätt feber och de skulle stanna hemma. Det var inte mycket mer att göra, bara fortsätta hemåt istället för svärföräldrarna, det var lite längre så jag kunde egentligen inte klaga, dock så var det ju synd att H fick stanna hemma med en gnällig och kinkig E, så det var bara att sträcka lite extra på benen.
Egentligen skulle jag cyklat söderut på asfalt på min Venge, men när jag precis smort kedjan på Vengen så kom det en skur, så jag parkerade den idén direkt och rullade ut Divergen istället. Det skurade från och till hela vägen runt rundan, så cykelbytet kändes helt rätt!
Fick mig en rolig tur, det blev samma som jag cyklade med Ronnie på midsommardagen. Denna gången blev det Divergen för att det är väldigt mycket grus och lite asfalt på rundan. Det är alltid en avvägning, det finns partier på den grusrundan jag körde, som går upp till Herräng och tillbaka som är väldigt stökiga, där är det trevligt att ha en MTB. Resten av rundan går på fina grusvägar och på lite asfalt här och där.
Passade på att ha mina snygga PNS-kläder, alltid roligt att känna sig lite stilig på cykeln, även om det finns en ”viss” rondör efter en sommar med resor, vin och god mat.
Cykeltokig 