Vi bestämde oss för att åka till stugan denna veckan och jag har varit riktigt sugen på att komma ut på grusvägarna i Roslagen. Det är ju om inte annat en omväxling mot hemmagruset i Erstavik som man cyklat flera hundra gånger.
Jag fick en lucka på en timme när E skulle sova så jag tog ut cykeln och bytte om, passade på att ta med min kamera för att filma lite. Rundan blev en gammal goding till stor del, plus en sväng över bron till campingen där jag och H kört cyclocrossintervaller, där jag straffade mig med ett varv på vår intervallbana.
Herregud vad kass form man kan ha, men det betyder vål å andra sidan att man kan cykla mer för att bli bättre? Win win?
När jag rullade hem höll på på att ta ner träd på vägen så jag fick ta en omväg ner på Roslagsleden som är riktigt stenig på just det partiet jag behövde hoja. Trodde tänderna skulle ramla ut men jag blev riktigt imponerad av hur bra GoPron var på att hantera hur det skuttade mellan stenarna.
Pirelli-däcken kändes också bra, så mycket bättre än de Gravelking de ersatte, mycket mer lättrullade och komfortabla. Kul!
Stämplade in på 61 minuter vilket var precis det jag orkade i hetsigt tempo. På torsdag-fredag kanske jag får till en runda till?
Cykeltokig 