Idag körde jag första Peloton efter sommarens semestrar. Det visar sig att man inte blir så snabb av att till stor del sitter ner och äter.
Känslan i kroppen var inte helt olik ett CX-träning, starten kändes ”OK”, sen vreds tumskruvarna bara åt mer och mer. När jag kör CX så brukar de två första varven vara hyffsat ok, sen har jag alltid en dipp på tredje varvet. Fjärde och femte varvet brukar gå av bara farten eftersom det snart är slut
Om man är semestertrött och snittar över tröskel med dryga tjugan på rött går det bara en stund. Mitt ”tredje varv” i fredags var när vi körde genom Älta. Då var jag så mjölksyrastinn att jag knappt kunde cykla rakt och var tvungen att släppa precis innan man svänger höger innan Storkällan. Mycket surt men ändå lite skönt!
Blev upphunnen av andra som fått släppa och vi var en kvartett som körde på tillsammans till Le Mond för välförtjänt fika. Till slut har jag skrapat ihop 324 W NP på rundan vilket får ses som godkänt.
Nu blir det nya tag inför Rapha 13 Hills, bävar inför den helgen, så nu måste jag få upp orken tills dess. Lite i alla fall…
Cykeltokig 