Jahaja, det gick ju bra ändå. Brände ner nu på morgonen till Mjölby, provrullade banan. Yikes. Jag är verkligen inte byggd för dagens XCO-banor.
Ena halvan var brant uppför och nerför, sa jag brant? Ner i en grusgrop, uppför den branta kanten två gånger. Benen brann och pulsen smattrade i öronen.
Sen över till andra halvan som var snabbare men mycket mer teknisk. Lite som hemma i Hellas bitvis.
Något för alla alltså!
Väl i mål var jag så där härligt slut med lite prologhosta och fick ett gött snack med de andra.
Nu kan man slänga sig i soffan, nöjd.
Cykeltokig 