Ja nu är han där igen

I källaren alltså. Läste lite om norska fyror, alltså inte de där svinjobbiga 95-98% av HRmax utan Björgens fyror på 90% och vila på 70%. Tanken med just norska intervaller är tydligen att man ska kunna köra fler pass på en vecka än vad man skulle orka köra normala fyror. Låter ju sjukt vetenskapligt. Jag testar!

DSC_0249.JPG Det övergripande målet för vinterns maniska inställning till intervaller och watt är ju att det inte ska kännas riktigt lika uselt i Spanien nästa vecka som det gjorde upp till Col du Glandon 2012.

Så, utan att exakt veta vart jag skulle börja så la jag på så att jag skulle hamna mellan en åtta och en fyra i motstånd. Sen tänkte jag att jag tar av så att jag hamnar i nivå för vad jag kör sweetspot. Sagt och gjort, efter en uppvärmning och lite så, så var det bara att köra igång.

Det kändes ”OK” på på första fyran och sen lyfte jag av 1 kg från korgen i vilan. Pulsen gick sakta ner men det var ju inte vilsamt direkt. Sen var det på med kilot igen och nästa fyra.

Pulsen ville inte riktigt sega sig norr om 90 förrän på slutet så då la jag på motsvarande vad jag kör på fyror och malde vidare. Nu parkerade pulsen snällt över 90 %!

Nu vet jag väl ungefär var jag borde lägga på som motstånd men det där med att släppa av mitt på får jag fundera på. Det står ju lätt jogg om man gör det till fots så jag kanske får släppa av mer, annars brukar jag släppa av helt mellan fyrorna så benen hinner fräscha till sig mellan intervallerna. Hur gör du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s