Håll käften-loppet Snapphaneturen

”Var är alla gnällspikar som piper över grusvägsrallyn” tänkte jag. Detta loppet gav ju inget gratis, inte ett skit, inte en meter.

Allt började egentligen med att jag bestämde mig för att köra, sen passade det jättebra med H, hon skulle åka bort för att jobba så jag blev gräsis! Björn hade blivit rekommenderad loppet som ett TRUE och RADICAL stiglopp bland alla andra grusvägsrace. Jävlar vad han fick så han teg, och jag också för den delen.

Roadtrippin!
Roadtrippin! Fortfarande glada och förväntansfulla!

Nytt för i år var indelningen i loopar, först en startloop som gick upp på en av åsarna, sen tillbaka in genom målområdet och iväg ut på de mer klassiska stigarna som kom i lite olika ordning.

Peppade och förväntansfulla!
Peppade till tänderna!

Efter ca 25 km kom ett parti på runt 5 km med korta svängar ut på grusväg och sen in på rotmattestigar de lux, riktiga håll käften-stigar, där cykeln bara hoppade. När jag äntligen fick upp farten stack stenkista efter stenkista upp sina fula trynen och jag fick leka #trenduro-stuntman.

Det släppte det av och blev lite mer lättåkt men det var långt ifrån enkelt. Ett tag hade jag en dipp och funderade på varför jag cyklade här. Nån gång behövdes ju faktiskt lite grusväg. 😀

Här nånstans slog jag och Lars sällskap, en glad fyr som bodde i Malmö, var från Danmark och körde för Sävedalens CK. Slå det om ni kan! Vi höll sällskap och humöret uppe på varandra fram till sista backen upp till endurospåren där han var piggare så jag sa till honom att släppa på. Rullade i mål ett par minuter bakom Lars, benen stod rakt ut.

Danskjäveln var en trevlig prick!
Danskjäveln var en trevlig prick!

Björn kämpade sig in några minuter bakom mig. Han hade fått bekänna färg på alla rotmattor och stenkistor; det tekniska loppet hade tagit ut sin rätt ändå rullade vi båda in helt OK tider!

Jönsen till vänster, han med koll på hur man ser ut vid målgång till höger.
Jönsen till vänster, han med koll på hur man ser ut vid målgång till höger.

Sen hoppade vi ur kläderna och svalkade oss i Finjasjön innan vi brände norrut. Både var ganska ödmjuka efter mängden stig vi trampat oss genom.

#badfie?
#badfie?

Tack för ett fint lopp, massa finstig staplat på varandra! Idag är jag inte så lite ledbruten och ser fram emot att kunna stupa i säng efter dagens pass.

2 svar till “Håll käften-loppet Snapphaneturen”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.