Smärtsam omstart avklarad

Oj, vilket magplask det blev med omstart på träningen. Först fick jag vika ner mig under förra lördagen efter fyra varv på MTB-banan när tanken var sex varv, sen körde jag ett benpass på måndagen och stelnade till nästan direkt efter. Träningsvärk typ hela veckan då alltså. Episkt.

Sen tänkte jag mjukstarta träningen lite kaxigt med ”låga” watt på fyrorna. Ja, hejsan hej kompis, det gick ju på gnällen att köra fyrorna på strax över tröskel. Just fyror och källaren kändes riktigt crossigt i juli, speciellt i källaren när det spöregnade ute.

Sen vad det uppstigning för Le Peloton, jag mös i Le Peloton Academy med Johanna och PROJOHAN. Kändes väldigt bra, inte så jobbigt utan mer som en genomrullning av benen.  Planen var att köra ettor på torsdagen så kombinationen fyror-Peloton-ettor var ingen bra idé om jag skulle köra fullt så det blev en bra morgon, en mycket trevlig start på dagen.

På torsdagmorgonen tog jag MTBn och körde över Hammarbybacken på väg till jobbet. Tidigare har jag försökt att hitta bra ställen för ettor. Framsidan har känts först för flack och sen för brant. Rullade runt till baksidan och testade att göra igångdrag-flåsettor i uppförsbacken mot och förbi skorstenen. Blev säkert jättebra, sved gjorde det, både i benen och bröstet.

Sen, på torsdagkvällen så lagade vi Hs Merida, det var paj på växleriet och den fick nya reglage, vajrar, handtag och bromsbelägg. Nästan som en helt ny cykel med fungerande växlar och bromsar! Sen tuffade vi runt lite i Sicklaskiftet för att kolla så att allt funkar, det var helkul och H var riktigt stark i skogen! Mer sånt!

På fredagen var jag riktigt sugen på Le Peloton, men för lite sömn gjorde att jag tog en sväng efter jobbet. Rullade över Årsta och sen vidare till Enskede, efter rödljusen började jag på ett 30 min segment för att lite styr på vart jag låg i form.

Allt skrek, benen, bröstet, ALLT. Det blev Peloton-rundan baklänges fram till Sickla Köpkvarter, så långt hann jag på mina 30 min. Inte en kanske helt optimal sträckning men det blev det bästa som gick att få till just då. Jag tror jag avled minst fyra gånger, kanske fem. Var det inte konstant belastning som gjorde att ryggen värkte så var det igångdragen efter korsningar eller benen som gick som pistonger i nerförsbackar. Avundas inte de som sitter och lider i tempoställning på tävling.

Med tanke på prognosen inför söndagen ställde jag klockan på 06.00 i lördags och tuffade ut i skogen. Solen sken, jag var nästan helt ensam och till råga på allt hittade jag bort till både Hunden och Cerveza. Två helt AMAZING stigar som man har scoutat fram i skogarna. Riktigt riktigt bra! Före dess snurrade jag mig nästan vilse och hittade några små fina viltstigar som jag kunde njuta av.

Efteråt smakade frukosten riktigt bra! Sen att jag fick med hela telefonpåsen full med svamp och kunde lyxa med kantarelltoast till middag med min H gjorde ju inte lördagen sämre. En perfekt uppladdning inför tömningen och städningen av Hs lägenhet i Solna. På något sätt kändes dagens vilodag välförtjänt och nu ser jag fram emot morgondagens benpass!

Snart höst och cyclo-crosssäsong.

2015, FU!