Efter att ha provat en läckerbit i mitt träningsprogram, högkadensfyror, så tror jag att jag har hittat min akilleshäl. Som singlespeedcyklist i några år lärde jag mig ovanan att mosa på låga växlar, med starka ben kommer man långt!
När jag började köra Peloton för ett par år sedan insåg jag att det nog var toppregistret som fattades, men skam den som ger sig. Igår blev det Big Ring – Big Grin, som i att grina illa i 16 minuter när påkarna fylls med mjölksyra. Inget hjälper förutom att klockan går mot intervall-vila. Den kära sambon flyttar ut i köket för att kunna höra sig själv tänka under de 38 minuterna trainern låter som en vinkelslip.
Efteråt inser jag att jag inte tyckt det var särskilt jobbigt för pumpen, men påkarna rör sig knappt när jag stapplar av cykeln.
Inser att benen lider av #PISD.
Cykeltokig 