Ålning medelst hasning

I måndags var det dags för Öppet Spår som den första installationen i en klassiker för året. Jag och H hade redan deltagit i vår bästa gren, kolhydratladdningen.

Man får kolhydratladda med stil...
Man får kolhydratladda med stil…

Vid första middagen var det fint att få äta det man vill, efter det så var det mest jobbigt. Eftersom jag inte är van vid så många kolhydrater samtidigt kändes kroppen väldigt knepig och redan på lördagen så började jag gnälla för H att jag tyckte det skulle vara superskönt att återgå till vardagen.

Marginal gains, snabb frisyr.
Marginal gains, snabb frisyr.

Med 8 mil i kroppen inför Öppet spår tyckte jag det var bäst att köra Marginal Gains, med en rejäl kalufs hår kan man ju inte åka 9 mil! En snabb frisyr skulle hjälpa. Inte riktigt övertygad så här i efterhand.

Fler kolhydrater!
Fler kolhydrater!

Mer, fler, mycket. Kanske inga excesser, men en hembakt semla säger man ju inte nej till! H hade bakat bullar och på lördagen blev det smarrig laxpaj och semla, toppenfin uppladdning!

Incheckad i Dalarnas Fritzlkällare.
Incheckad i Dalarnas Fritzlkällare.

På söndagen gick resan norrut till Sälen och vår alldeles egen Fritzl-källare. Vi blev incheckade hos ett jättemysigt par som tog väl hand om oss och vi sov som grisar fram till typ fyra på morgonen när det var dags att hämta vallade skidor och ställa sig i startfållan.

Sista kontrollen avklarad, defilering in i mål!
Sista kontrollen avklarad, defilering in i mål!

Det visade sig vara typ jättelångt till Mora från Sälen, till och med på skidor. Snacka om att vara tacksam när vi nådde Eldris och kunde gå ut på sista delstäckan mot målet. Fram dit så hade det varit bitvis riktigt bra, men bitvis stora pölar med smältvatten och på myrarna hade stakbädden gått så man stack bara ner staven en halvmeter ner i myren istället. Mycket pepp! Uppförsbackarna var söndertrampade men vi tog det lugnt uppför och utför fanns det fina spår att stå på i.

Får jag gå och lägga mig nu?
Får jag gå och lägga mig nu?

Väl i mål kändes det som att jag var utbajsad från ett troll. Sen tog det typ fyra timmar av logistik och väntan innan vi fick mat, så det kändes toppen. Vi kom i mål på 10.26 som jag definitivt är nöjd med, speciellt med tanke på uppladdningen och spåren.

Dagen efter var vi lite dagen efter...
Dagen efter var vi lite dagen efter…

Vi hade bestämt att vi skulle åka hem på tisdag morgon så klockan halv sex ringde det och vi satte oss i bilen. Fick en Ipren, en yoghurt och en mycket oinspirerad baguette men viktigast av allt KAFFE. Sen truckade vi söderut så att vi kunde vara på jobbet till efter lunch.

Nu är det äntligen helg, är det ok att vara lite seg då?

3 Replies to “Ålning medelst hasning”

  1. Härligt att höra att ni fixade det! drygt 10 timmar är inte hästbajs när man bara har 9 mil i benen innan. Jag bugar för er prestation. GRATTIS!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s