Jag och Johan smed ränker när det visade sig att han inte kunde cykla med på förra tisdagens tur.
Hemmavid gällde det att ladda inför rajden så jag mulade pingvinpastiller medans jag knådade scones-deg för fulla muggar.
Det kändes lite…. knepigt…? att knöla ner 1 kg sconesdeg i ryggan inför två timmar på stökig stig men vad gör man inte för gofikan?
Efter tisdagsrajden så kunde jag locka med mig några fikasugna Hellasgorillor, tyvärr hade Johans Fritzlkällare stängt så vi fick husera fritt i köket istället.
Sconesen smakade inte dumt efter ett par timmar i sadeln kan jag säga, frågan är väl mest hur vi ska bräcka detta då? Uppsidan var att vi lyckades att kränka Örgel med vår nivå på gofika så han kanske antar utmaningen?
Cykeltokig 